Nyheter

Här publicerar vi nyheter från kommissionens arbete eller aktiviteter, aktioner eller meddelanden från andra aktörer som berör kommissionens frågor. 
Mån 26 okt 2020

Hur ska personalskulden betalas?

”Det är inte skavet på näsan som gör ont, det är skavet i själen.” Den oerhört påfrestande situationen i akutvården under pandemin har lämnat spår hos personalen. I höst ska de fortsätta bearbeta sina känslor, kanske möta en ny pandemitopp och samtidigt ta hand om "vårdskulden".

Cecilia Lundmark är sjuksköterska och etisk vägledare på Sahlgrenska universitetsjukhuset. Under coronapandemin har hon dagligen mött personalen på Östra sjukhusets intensivvård, IVA, och på infektionsenheten, den del av Sahlgrenska där covid 19-vården koncentrerades.

I juni publicerade hon en text med sina upplevelser i Sahlgrenskas digitala magasin Sahlgrenska Liv. https://sahlgrenskaliv.se/jag-ar-sa-fylld-av-berattelser-de-lagger-sig-under-huden/

Texten blev mycket uppmärksammad med sina känslomässigt starka citat från vårdpersonalens berättelser.

”De andra säger ´det piper´ och jag hör inte varifrån pipet kommer och så är jag den enda med IVA-vana och då blir det jag som ska kunna, bara jag. Jag är trött, jättetrött.”

”Ensamheten är värst. Inne på rummet vill jag ropa på hjälp, men det finns ingen att ropa till, alla är upptagna, och när jag behöver något utifrån försöker jag göra en lista så ingen behöver springa så mycket.”

”Igår hade vi en man som svor och skrek, spottade och tyckte jag var den sämsta sjuksköterska han mött någonsin, och jag kunde minsann ta av mig visiret och bli smittad…Sen när jag kom hem så bara jag grät, jag gråter en hel massa.”

Cecilia Lundmark betonar att vårdpersonalen gjorde ett fantastiskt arbete och var otroligt lojala. Reaktionerna av uppgivenhet, sorg och trötthet kom när hon satte sig ned och lyssnade i lugn och ro. En ventil för uppdämda känslor.

I höst är Cecilia Lundmark på plats för uppföljande samtal. Semestrarna har blivit försenade och dragits ut över tid. Först i oktober var alla tillbaka på sina arbetsplatser.

Hur mår de nu?

- Det finns hela skalan, från de som mår riktigt dåligt till de som har återhämtat sig bra. Majoriteten känner fortfarande en stor trötthet och rädsla för att pandemin ska dra igång igen, eller att det uppdämda vårdbehovet ska innebära extra arbete. Samtidigt pratar de om sammanhållningen på arbetet som en positiv faktor för att orka.

- Jag märker också att en del har utvecklat posttraumatiska stressyndrom. De ser minnesbilder som hur det kändes att dra upp blixtlåset i en svart liksäck för någon som avlidit utan anhöriga vid dödsbädden. De uttrycker det som att de plötsligt börjar gråta och känner att de inte orkar möta patienter eller lära upp ny personal.

IVA och infektionsenheten på Östra sjukhuset har normalt sett 150 anställda. Under pandemin kom mellan 300-400 för att läras upp, medarbetare inifrån sjukhuset såväl som de som kom utifrån, med olika erfarenhet av intensivvård eller med ingen erfarenhet alls. Det blev ett tungt ansvar för de erfarna iva-sjuksköterskorna att lära upp ny personal.

- Intensivvården har länge varit underbemannad. Det finns ingen luft i verksamheten. Krisen fanns redan före pandemin! Många IVA-sjuksköterskor har lämnat sitt arbete och det tar lång tid att fylla vakanser.

- Detta har politikerna varit medvetna om länge men har inte gjort mycket för att förbättra situationen. Överhuvudtaget har vårdpersonalen inte hört så mycket från politikerna, varken under eller efter pandemin. Det skulle behövts tydliga signaler, som lönehöjningar, för att ge uppmuntran att fortsätta kämpa. Beslutsfattarna kan inte bara låtsas som att allt är som vanligt igen.

Cecilia Lundmark befarar att många nu kommer att ställa sig frågan ”är det värt att arbeta kvar här?”

– Även pressen på privatlivet spelar in. Jag har hört berättelser om hur de känt sig som pestsmittade under pandemin och till exempel inte fått hämta barn på dagis på grund av rädslan för smitta. Plus den stora pressen på arbetet som inte gav mycket ork för familjelivet.

Vad har slutenvården lärt sig av arbetet med Covid-19?

- När det gäller de hårda medicinska prioriteringar läkarna tvingats göra tror jag det har gett värdefull kunskap som kan användas framöver. Där fanns också ett regelverk att luta sig mot.

- För sjuksköterskornas omvårdnadsprioriteringar fanns däremot inget stöd. Flera har pratat om hur svårt det var att hinna med det som är självklart och som lärs ut i utbildningarna. Vända, munvård, ögonvård, iva-dagbok, vad ska prioriteras? Inte minst iva-dagboken fick prioriteras ned, trots att den har stor betydelse för patienten att förstå vad som hände och även för sjuksköterskan att kunna reflektera över sitt arbete.

Vilka resurser behövs inför en eventuell ny pandemi?

- Framförallt en bra krisplan för vården. Jag har inte upplevt att den funnits och varit ett stöd för arbetet. Personalen tvingades skapa rutiner och ta beslut på egen hand. Det kanske kan uppfattas positivt, att få ha sitt eget handlingsutrymme, men har också tärt psykiskt när det tvingas fram i en brinnande krissituation.

- Fler vårdplatser behövs också på iva, mer personal och bra beredskapslager med utrustning. Dessutom en plan för hur vårdpersonalen ska tas om hand under och efter en kris för att orka fortsätta arbeta.

Text: Irene Wanland 2020-10-14 irene.wanland@gmail.com

Medborgarnas Coronakommission www.medborgarkommission.se  

Ons 30 sep 2020

Äldreomsorgsrapport inskickad till regeringens granskningskommission

ldreomsorg.jpg
Medborgarkommissionen har skickat in sin första delrapport till regeringens officiella granskningskommission. Den rör tillståndet inom äldreomsorgen, och bygger på vittnesmål och faktauppgifter om hemtjänst, äldreboenden och äldresjukvård. Regeringskommissionen ska rapportera om detta samhällsområde den 30 november 2020.

Medborgarnas coronakommission kommer att fortsätta att samla ihop vittnesmål och rapporter från anställda och anhöriga, och bland annat undersöka hur sambandet ser ut mellan boende och arbetsliv när det gäller arbetsvillkor och möjligheter inom den lokala omsorgen. Syftet med arbetet är också att lägga förslag för förändring som grundar sig på de konkreta kunskaper som många av de anställda inom omsorgen har. Delrapporten har tagits fram av temagrupp Äldre som ingår i Medborgarnas Coronakommission.

Ladda ner och läs rapporten här

Tis 28 jul 2020

Läkarförbundet bör ta ställning till principer för den nationellt styrda vården

Det är av vikt att inte bara Läkarförbundet utan alla vårdens fackförbund, yrkesföreningar och patientorganisationer tar ställning till vilken sorts privata aktörer som ska få finnas i hälso- och sjukvård och till vilka regelverk som ska omge dem. Det skriver tre representanter för Medborgarnas coronakommission i Läkartidningen.

Vi som är aktiva i Medborgarnas coronakommission menar att samarbete, inte konkurrens, måste styra de offentliga investeringarna. Hälso- och sjukvårdslagen säger att här inte ska finnas några gräddfiler till vården, vare sig via privata sjukförsäkringar eller på något annat sätt. Här ska inte finnas några omotiverade skillnader i behandling av vårdsökande eller patienter, oavsett i vilken region eller stadsdel patienten bor. Offentlig finansiering av privata vårdgivare måste utgå ifrån att resurserna ska stanna i vården – inte delas ut till aktieägarfickor eller flyttas över till skatteparadis.

Sön 26 jul 2020

Lär av Skottlands vårdsystem

Lars Taxén, initiativtagare till Medborgarnas coronakommission och författare till rapporten "Skottland visar vägen" svarar i nedanstående replik de forskare och sjukvårdsaktörer som den 20 juli på DN Debatt efterlyste mer av samarbete mellan forskningen och sjukvårdspersonalen. https://www.dn.se/debatt/utbytet-mellan-vard-och-forskning-maste-starkas/

REPLIK DN DEBATT 20/7.

Lars Taxén: Flera av de åtgärder som efterlyses av representanter för hälso- och sjukvård finns redan etablerade i andra länder.

Tankesmedjan Vård och Vetenskap beskriver ingående hur arbetssättet inom sjukvården har ändrats i grunden under pandemin (DN Debatt den 20 juli). En enorm innovationskraft har frigjorts när dagens styrsystem, präglat av stor detaljstyrning och hög administrativ belastning, har övergetts för att kunna vårda patienter i extremt pressade situationer.

• Man har en konsensusmodell kallad ”Partnership Working”, som beskriver hur den skotska regeringen, NHS Scotland som arbetsgivare, fackföreningar och professionella organisationer tillsammans arbetar för att se till att arbetskraften är aktivt involverade i beslut som berör dem.

• För att stärka samarbetet mellan lokala myndigheter och hälso- och sjukvården har så kallat ”Health and Social Care Partnerships” inrättats. Dessa ansvarar för primärvårdstjänster, samarbete med socialtjänster, och för att påverka den strategiska planeringen, inklusive gränssnittet till primär sekundärvård.

• Det så kallade DRG-systemet (diagnosrelaterade grupper) är avvecklat, vilket gör att begreppet kvalitet kan ges en vidare innebörd än rent ekonomiskt. Professionella beslut är resultat av bedömningar som vilar på kunskap och erfarenhet. Sådan ”tyst”, kunskap, som inte fångas upp av DRG-systemet, bidrar till utformningen av hälsoindikatorer och mål.

• Skottlands sjukvård är liksom Sveriges organiserad i regioner, som styrs av 14 regionala ”NHS Boards”. I motsats till Sverige finns dessutom åtta nationellt övergripande hälsostyrelser, så kallade ”Special Health Boards”, vilka bland annat ansvarar för forskning, planering, programimplementering och utvärdering av insatser, utbildning av sjukvårdspersonal, med mera. Organisationen är alltså en kombination av lokalt självstyre och nationell samordning.

• Forskning inom sjukvården bedrivs av ”NHS Research Scotland” som involverar NHS Boards och den skotska regeringen. Det övergripande målet är att se till att NHS Scotland ger den bästa miljön för att stödja klinisk forskning.

Ons 15 jul 2020

Jag har varit en god samarit – nu ska jag bli snuskigt rik!

Vill man bli snuskigt rik är det skattepengarna man ska åt – sjukvårdsmarknaden är glödande het och jag vill inte missa guldrushen. Jag vill tacka politiker och väljare i Stockholm som gjort denna resa möjlig för mig, skriver Darius Barimani, ST-läkare och styrelsemedlem i föreningen Socialistiska läkare. Darius är även en av de 48 undertecknarna till Medborgarnas coronakommissions lanseringsartikel.

Välfärdsmarknaden är riktigt het och jag vill inte vara den som missar guldrushen. Det är en lönsam och tillförlitlig marknad: människor kommer alltid vara sjuka och behöva vård, och politikerna garanterar ett stadigt flöde av skattepengar rakt in i vårdkapitalisternas fickor. Det är lika sant i USA som det är i Sverige – vill man bli snuskigt rik är det skattepengarna man ska åt, skriver Darius Barimani i denna kraftfulla kommentar till läget inom Stockholms sjukvård.

Ons 15 jul 2020

Informationsbrev nr 2 från Medborgarkommissionen

I mitten av juli gick ett andra informationsbrev ut från Medborgarkommissionen till alla intresserade. Läs brevet härunder.

2020-07-15

Arbetet med kommissionen går vidare

Medborgarnas coronakommission har nu funnits offentligt i en dryg månad. Vi har arbetat mycket med att fylla hemsidan med intressant information och påbörjat det konkreta arbetet i temagrupperna. Se till exempel https://www.medborgarkommission.se/temagrupper-aldreomsorg

På hemsidan samlar vi artiklar, rapporter och initiativ som är intressanta i förhållande till kommissionens arbete. Vi tänker oss att dessa sammantaget kommer att utgöra en idémässig inspirationskälla att ösa ur när vi sammanställer de rapporter som är en av uppgifterna för vår medborgarkommission.

Här hittar du till exempel:

Fackliga initiativ till skyddstopp inom kollektivtrafiken för att minska smittspridningen i utsatta områden, och en mycket tänkvärd artikel om äldres villkor i samhället, https://www.medborgarkommission.se/nyheter

En rapport om sjukvårdens organisation i Skottland, en avhandling om systemskiftet i den svenska skolan, en avhandling om den nyliberala definitionen av äldreomsorg och dess effekter inom hemtjänsten, nya forskningsinitiativ om coronakrisen och äldreomsorgen och en vetenskaplig artikel om orsakerna bakom smittspridning och överdödlighet i så kallade utsatta områden, https://www.medborgarkommission.se/rapporter

Sexton olika artiklar ur mediabruset som anknyter till medborgarkommissionens arbete. Bland annat säger tidigare finansministern Kjell Olof Feldt till SVT Nyheter att det fria skolvalet var en felaktig åtgärd som har skapat stora problem i samhället. https://www.medborgarkommission.se/press-och-media

För övrigt välkomnar vi er alla att höra av er till de olika temagrupperna om ni vill delta i arbetet. Vi söker särskilt dig som kan lämna någon form av berättelse, vittnesmål eller dylikt om sådant som har fungerat dåligt eller sådant som har fungerat bra i din tillvaro under coronavåren. Vi kommer att samla in dessa berättelser – och vi intervjuar dig gärna om du inte vill skriva själv – och göra dem till stommen i våra rapporter. De kommer att publiceras allt eftersom vi blir klara med dem.

Ett datum att lägga på minnet redan nu är 30 november. Då ska regeringens coronakommission lägga fram sin första delrapport om smittspridningen inom vård och äldreomsorg. Då tänker vi vara med på banan. 

Ons 15 jul 2020

Kommittédirektiv 2020:74

Utvärdering av åtgärderna för att hantera utbrottet av det virus som orsakar sjukdomen covid-19. Beslut vid regeringssammanträde den 30 juni 2020

Kommissionen ska bl.a.
− utvärdera regeringens, berörda förvaltningsmyndigheters, regionernas
och kommunernas åtgärder för att hantera virusutbrottet och utbrottets
effekter,
− utvärdera hur krisorganisationen inom Regeringskansliet, berörda förvaltningsmyndigheter, regioner och kommuner har fungerat under
pandemin,
− utvärdera hur ansvarsprincipen och det geografiska områdesansvaret har
fungerat under krisen, och
− lämna de förslag på åtgärder som kommissionens iakttagelser ger anledning till.

Uppdraget ska slutredovisas senast den 28 februari 2022. En första delredovisning ska lämnas senast den 30 november 2020 och en andra delredovisning senast den 31 oktober 2021.

Fre 3 jul 2020

LO: Vi kräver en fungerande sjukförsäkring

LO-förbunden har under lång tid fått otaliga vittnesmål från medlemmar som är för sjuka för att kunna arbeta men som av Försäkringskassan anses för friska för att få sjukpenning. Nu är det viktigare än någonsin att den sjukförsäkring vanligt folk betalar för faktiskt fungerar.

Vi kräver att regeringen går vidare med den utredning som nyligen presenterades och tar fram en rimligare, tryggare sjukförsäkring. Inget annat duger. 

Skriv under vårt krav.

Tor 2 jul 2020

Informationsbrev från medborgarkommissionen

Den 25 juni skickades ett informationsbrev ut från Medborgarnas coronakommission till alla intresserade. Bidra gärna till informationsbrevets spridning.

Den 9 juni lanserades Medborgarnas coronokommission genom en debattartikel med 48 undertecknare i Aftonbladet. Medborgarkommissionen vänder sig till alla som vill att välfärden och samhällsservicen ska förbättras. Vi bedömer att det finns en ökad möjlighet att ta upp sådana diskussioner för tillfället, när coronopandemin har synliggjort många av bristerna i välfärdssystemen.

Se www.medborgarkommission.se angående målsättningarna med kommissionens arbete.

Det som hänt hittills är att kommissionen har tagit emot ett stort antal intresserade som vill följa arbetet på olika sätt. Vi har skapat en hemsida, och håller på att utveckla den. Vi har startat ett antal ”temagrupper” för olika samhällsområden där tanken är att i grupp kunna göra djupdykningar i hur förhållandena ser ut inom respektive område, https://www.medborgarkommission.se/temagrupper.

Medborgarnas coronakommission tar inte ställning till olika smittskyddsstrategier. Vi är partipolitiskt och religiöst obundna. Det som engagerar oss är hur de grundläggande förutsättningarna för människors livsvillkor har utformats under de senaste decennierna. Vad innebär just-in-time-tänkandet för sjukvård, äldreomsorg, beredskapsförsörjning mm? Vad innebär ”New Public Management” med sin betoning på att mäta, väga och räkna kvantitativt för personalens arbetsvillkor och klienternas omsorgssituation? Vad har vinstdrivna privatiseringar och marknadsreformer inneburit när det gäller grundläggande samhällsservice som kollektivtrafik, skola, bostadsområdenas planering etc. Vilka grundläggande rättigheter finns för asylsökande, för hemlösa eller människor i social bräcklighet? Vilka fackliga rättigheter finns i praktiken på arbetsplatserna?

Vill du vara med? Du kan engagera dig i medborgarkommissionens arbete på olika sätt.

Du kan följa vårt arbete via informationsbrev, hemsidan mm. Anmäl dig till vår e-postadress kommission2020@gmail.com så får du fortlöpande information framöver.

Om du vill arbeta mer aktivt med kommissionens arbete är det bästa sättet att välja en temagrupp som intresserar dig. Temagrupperna är precis på väg att starta sina aktiviteter. Skriv då till kommission2020@gmail.com och tala om vilken temagrupp du känner mest för att engagera dig i.

Du är givetvis välkommen att höra av dig om du vill engagera dig aktivt men inte tillhöra en temagrupp. Till exempel om du arbetar med rapporter eller forskning som berör kommissionens områden. Eller om du vill arbeta med informationsinsatser, de kommer att behövas i allt högre grad under arbetets gång.

Medborgarnas coronakommission siktar på ett långsiktigt arbete, som ett alternativ till de officiella utredningar och kommissioner som kommer att tillsättas. Avsikten är att få fram konkreta berättelser och fakta om bristerna i samhällsväven, och låta dessa inspirera till lösningar på problemen. Vi välkomnar alla demokratiska krafter att delta i arbetet.

Samordningsgruppen för medborgarkommissionen

Ons 1 jul 2020

Det krävs en medborgarkommission för att granska krisen på allvar

I samband med att regeringens officiella coronakommission kungjordes skickade Medborgarnas coronakommission ut ett pressmeddelande för att synliggöra att kommissionen finns och att vårt arbete redan har börjat.

Pressmeddelande 2020-06-30


Idag startar regeringens officiella granskning av de samhällsbrister som synliggjorts under coronapandemin. Den 9 juni lanserades Medborgarnas coronakommission, ett initiativ för att granska krisens orsaker och verkningar underifrån.

Coronapandemin har visat att viktiga samhällsfunktioner brustit eller sviktat när de utsatts för stora påfrestningar. Problemen hänger samman med en lång period av förändringar som försvagat den gemensamma välfärden. Därför är det viktigt att granska bristerna, och granskningen behöver ske underifrån. Bland vård- och omsorgspersonal, men även bland andra yrkesverksamma i särskilt samhällsviktiga funktioner, finns erfarenheter och berättelser som behöver dokumenteras och spridas.

Medborgarnas coronakommission tar inte ställning till olika smittspridningsstrategier. Vi granskar grundläggande strukturer när det gäller makt, styrning och ansvar inom olika delar av välfärden och samhällsservicen. Vi synar förutsättningarna inom hälso- och sjukvården, äldreomsorgen, bostadsområdena, hur transporter och kommunikationer fungerat, och hur ojämlika villkor medfört att människor drabbats i högre eller mindre grad av pandemin. Vi undersöker hur personalens kunskaper och erfarenheter tas tillvara i den dagliga verksamheten inom de olika samhällsområdena.

Initiativet till Medborgarnas coronakommission har tagits av Nätverket för Gemensam välfärd, ett nätverk av personer och organisationer som arbetat under många år för att försvara och utveckla den gemensamma välfärden. Vi är partipolitiskt och religiöst obundna. Läs mer på www.medborgarkommission.se   

Kontaktpersoner:
Monika König, läkare, Psykiatri Sydväst, Stockholm
Lars Taxén, aktiv i Nätverket för Gemensam Välfärd, Stockholm
Lars Henriksson, metallarbetare, Göteborg

Presskontakt:
Irene Wanland, irene.wanland@gmail.com, mobil: 0708136373
Eva Nikell, eva.nikell2@gmail.com, mobil: 0721998500 

Fre 26 jun 2020

En Coronastrategi för äldre

I veckan skickade arkitekten och samhällsplaneraren Kerstin Kärnekull att förslag till Folkhälsomyndigheten och socialdepartementet om hur en coronastrategi som inte diskvalificerar äldre människor skulle kunna se ut. Hon inspireras bland annat av den tyska äldreforskaren Eva Maria Kessler, psykoterapeut och professor i åldrandets psykologi vid MSB Medical School Berlin, som diskuterar i Der Spiegel vilka föreställningar om ålder som präglar människornas beteende. Artikeln i Der Spiegel följer direkt efter förslaget.


Till Folkhälsomyndigheten och socialdepartementet

Antalet äldre i Sverige ökar. Var femte person är i dag pensionär. 2070 kommer det att vara var fjärde person. Det betyder en fördubbling av antalet personer äldre än 65 år, från två miljoner idag till över fyra miljoner år 2070. Mest ökar gruppen över 80, som kommer att bli dubbelt så stor redan till 2050.

Många äldre har i dag svårt att göra sig hörda. Vi är exempelvis kraftigt underrepresenterade i riksdagen, men politiskt har frågan om de äldres situation, särskilt i boendet, ändå blivit mer och mer uppmärksammat. SPF/Seniorerna kommer att lyfta frågan på sin försenade kongress i höst. Byggnads och Seniorsossarna kommer också med en rapport om äldres boende under hösten, där vikten av att lyssna på de äldre och ta vara på deras engagemang i att hitta bra boendeformer för äldre lyfts fram.

Alarmerande nu är att ålderismen , det vill säga “fördomar eller stereotypa föreställningar som utgår från en människas ålder och som kan leda till diskriminering”, verkar ha fått ny skjuts på grund av den isolering som vi äldre har placerats i under Coronapandemin. Vi har varken varit tillfrågade eller fått möjlighet att bidra med förslag till hur vi skulle kunna ta ansvar för att inte bli smittade, men ändå vara en del av samhällslivet.

Nu är vi hänvisade till ett onödigt torftigt och ensamt liv under en period som vi inte vet hur länge den kommer att vara, bara att den kommer att vara längre än för andra grupper i pandemin. Vi erbjuds att handla mat mellan kl. 7 och 8 på morgonen, vi får inte bjuda hem någon, vi får vara ute men helst inte ha mer än en person i sällskap under promenader eller vandringar och vi är rekommenderade att inte åka kollektivt. Många äldre svarar med en långtgående samhällsavhållsamhet i lojalitet med alla försök att hålla smittan.

I det tyska veckomagasinet Der Spiegel intervjuades professor Eva Maria Kessler (psykoterapeut och professor i åldrandets psykologi) från Berlin i juni. Hon menar att den nuvarande situationen är farlig för oss äldre. Äldre går inte att betrakta som en enda stor riskgrupp och deras levnadsomständigheter är lika skiftande som inom andra åldersgrupper. Ålderismens gamla stereotyper har vuxit sig starka, och det leder omedvetet till att många äldre tar dem till sig och förvandlas från aktiva, yrkesverksamma och företagsamma till hjälpbehövande, otrygga och skyddsbehövande.

Eva Maria Kessler vill ha åtgärder som ger äldre möjlighet att vara delaktiga i samhället. En snabb datorisering för boende i särskilda boenden anser hon nödvändig men också ökad it-användning bland alla äldre som bor i vanliga bostäder. Hon föreslår andningsmasker så att äldre kan röra sig friare och menar att det är grundläggande att vi kan handla mat och göra ärenden själva, i så hög grad som möjligt.

Hennes synsätt är viktigt också för oss i Sverige. Här borde nu ett arbete starta med alla berörda parter involverade för att åstadkomma en strategi för bättre vård och bättre livsmöjligheter för äldre, med just nu koncentration på att samverka kring att klara rimliga livsbetingelserna för äldre under pandemitiden.

Några åtgärder kan redan nu vara att:

Vi får möjlighet att handla mat och göra andra ärenden själva, med trygga förutsättningar genom att matbutikerna åläggs att vara extra noga med att ha rent i butiken och att personal och kunder skyddas från smitta genom att bära handskar och munskydd.

Vi får möjlighet att vara rimligt rörliga genom att t ex erbjudas gratis färdtjänst och särskilt bokade platser i tåg och bussar.

Vi får medverka i lokala samråd (via video och telefon) med äldre om åtgärder för ökat samhällsdeltagande.

Om vi äldre får delta i diskussionen om hur samhället ska anpassas till också våra behov kommer många nya idéer att komma fram, idéer som dessutom blir värdefulla i nästa steg av pandemin. Vi vet ännu inte hur långvarig pandemin kommer att bli och hur den kommer att avklinga. Men redan nu måste samhället förbereda en återintegrering av drygt 1,6 miljoner äldre.

Jag, liksom många fler äldre, efterlyser en mer balanserad syn på oss, på vår roll i samhället och på vår rätt att leva rimliga liv. Vi vill inte vara gisslan i pandemitider, vi är resurser.

Kerstin Kärnekull 

Kerstin Kärnekull är arkitekt och har arbetat med boendefrågor hela sitt yrkesverksamma liv bland annat som utvecklingschef på SABO och vd för utbildningsföretaget BFAB. Under senare år har hon skrivit och föreläst om seniorboende och om kollektivhus, i Sverige och
internationellt. Hon är redaktör för nyhetsbladet ”Bo tillsammans” och deltar i två Vinnovaprojekt, ”Divercity” och ”Elastiska hem”.

 

 

Förmynderi är farligt

Artikel i Der Spiegel nr 20 6 juni 2020

Den unga generationen måste sluta med att tvinga på hjälp på föräldrar och äldre grannar, anser äldreforskaren Eva Maria Kessler. Kessler, 44, är psykoterapeut och professor i åldrandets psykologi vid MSB Medical School Berlin. Hon forskar om vilka föreställningar om ålder som präglar människornas beteende och sitter i styrelsen för den tyska föreningen för gerontologi och geriatrik.

Spiegel: Fru Kessler, nu under pandemin hjälper många yngre äldre med att handla och erbjuder sig att göra ärenden åt dem. Är det ett tecken på sammanhållning mellan generationerna?

Kessler: Det är säkert väl menat, men har inte självklart också positiva konsekvenser. Äldre människor har ofta inte bett om hjälp. Jag känner till familjer, där vuxna barn förbjudit sina föräldrar att besöka frisören eller besöka butiker. Och när föräldrarna ändå vidhåller, så mästrar barnen dem och menar att de agerar heltokigt. Nuförtiden litar man alldeles för lite på äldre. De ses som en grupp som måste skyddas från sig själva.

Spiegel: Nu är ju viruset faktiskt ett större hot mot äldre människor. Varför tycker ni att det är fel när yngre vill hjälpa dem att skydda sig?

Kessler: Det som retar mig är att vi genast faller tillbaka i gamla stereotyper. Coronakrisen leder till att gamla åsikter framförs om hur äldre är. Svaga, senila och otvivelaktigt otillräkneliga, så ser de aktuella föreställningarna om äldre ut. Tidigare talade man snarare om de rörliga, vältränade och yrkesverksamma seniorerna. Men kulturellt är idéerna om att äldre människor är hjälpbehövande varelser som man måste ta hand om djupt förankrade.

Spiegel: Det är väl inget fel på att ta hand om någon.

Kessler: Nej, men de berörda måste ha chansen att säga om detta är något de vill och behöver. Och framförallt ska man inte göra en direkt koppling mellan hjälpbehov och ålder. Så gör man just nu. Det är riktigt problematiskt, men inte särskilt konstigt. De aktuella berättelserna om sjukdom och död främjar traditionella stereotyper.

Spiegel: Vad är poängen?

Kessler: När diskussionen som under de senaste veckorna ständigt handlar om döende och död, har människor en tendens att tankemässigt dela in sig själva och andra i två grupper. I den ena placerar de sig själva och de som är mindre i riskzonen. I den andra gruppen befinner sig de hotade. Precis så ser yngre och medelålders i ögonblicket på äldre människor. De ser dem, schabloniserat, först och främst som en enda riskgrupp.

Spiegel: Om ni tittar på de, som fram tills nu har dött av covid-19 så är ju äldre människor verkligen mycket mer drabbade.

Kessler: Men av detta kan man inte dra slutsatsen att de alla är lika hotade. Det har stor betydelse för risken att bli smittad om man är ett piggt par i egen villa med trädgård eller om man bor på ett särskilt boende med trånga förhållanden. Äldre och äldre äldres levnadsomständigheter är lika skiftande som inom andra åldersgrupper, men det glömmer vi ofta bort. Dessutom framhåller man att alla äldre ska fortsätta att hålla sig hemma, som om de inväntade döden. Man avskärmar dem från att vara en del av samhällslivet.

Spiegel: Vad får detta för konsekvenser?

Kessler: Jag fruktar att många äldre internerar dessa påtvingade roller och börjar uppfatta sig själva som mer sårbara och hjälplösa än de i själva verket är.

Spiegel: Och sedan?

Kessler: Då hanterar de sin egen vardag mindre kompetent. De blir osäkra, vill inte vara till besvär, de isolerar sig och följden blir att om de sedan skulle falla hemma eller kanske förirra sig utomhus skulle ingen lägga märke till detta.

Spiegel: Hela tiden varnas det nu för att isolering skadar framförallt de äldre. På vilken sätt försämras deras psykiska hälsa av Corona?

Kessler: Man hanterar sina egna känslor sämre när man känner sig isolerad. Redan innan Corona var självmordsfrekvensen hög bland äldre, särskilt bland män. Känslan av att inte längre få vara en del av samhället är en stressfaktor som försvagar immunsystemet. Detta är i sin tur en avgörande faktor för att utlösa depression. Alla människor behöver stimulans från omvärlden, annars förlorar man sina kroppsliga, psykiska och kognitiva förmågor. Detta gäller särskilt äldre, även för dem som egentligen inte är nedsatta. I värsta fall skapar känslan av isolering ångest för att dö ensam.

Spiegel: En studie av tyskarnas hälsosituation från inledningen av Coronakrisen har visat att äldre män och kvinnor känner sig mindre hotade av viruset än 30–39-åringar.

Kessler: Det stämmer säkert med många äldre människors upplevelser. Många är präglade av kriget eller efterkrigstiden och drar slutsatsen att de har klarat av sämre tider än dagens. Men observera, Cosmo-studien om hälsotillståndet gäller ingen som är äldre än 74 år eller som bor i ett vård- och omsorgsboende. I det avseendet beskriver studien inte de som bor på platser med extrem smittrisk.

Spiegel: Inte bara oro utan också ilska över viruset och de föreskrivna inskränkningarna är en känsla som visas offentligt i dessa dagar. I samband med demonstrationerna mot Corona-politiken ser man åtskilliga äldre. Hur bedömer ni detta agerande?

Kessler: Här saknas förmodligen också tillförlitliga data, det går inte ens att bedöma hur många äldre som deltagit i protesterna. Några vill säkert visa sig själva och andra att de i själva verket inte är så sårbara och hotade som de ständigt blir beskrivna. Man kan tala om en reaktion…

Spiegel:.. man kan också kalla det trots.

Kessler: Det är bara delvis sant. Människor över 65 år vill helt enkelt inte bli stigmatiserade som ålderssvaga. De ser sig själva som före detta sextioåttor, som företrädare för baby-boom-generationen, som seniorexperter, men inte alls som äldre. Ända fram till dess att pandemin bröt ut var oberoende och självständighet idealen för ett gott liv som äldre. Nu behöver vi nya förebilder, anpassade till Corona, av vad det innebär att vara äldre.

Spiegel: Hur skulle sådana kunna se ut?

Kessler: Viktigt är att klargöra att talrika äldre inte är i riskzonen för en Coronainfektion, men att de hanterar situationen mycket ansvarsfullt. De vet vad de gör. Många har redan tidigare utvecklat rutiner för att anpassa sig till olika begränsningar, sådana som hör till att åldras. Beredskapen att underordna sig ett allmänt krav på skyddsmask eller andra åtgärder är högre bland äldre än i andra åldersgrupper,

Spiegel: Verkligen? Överallt cirkulerar historien om hänsynslösa äldre som vill träffa sina barnbarn till varje pris eller som sitter i stora gäng och dricker kaffe tillsammans.

Kessler: Det finns inga studier som belägger att detta är typiska beteenden. Men bland yngre har en verklig paranoia utvecklats i synen på äldre; Den som förväntar sig oansvarigt agerande äldre ser också dessa överallt. Människors upplevelser är lätta att misstolka. Dessutom kan unga människor känna sig lättade av att fokusera på de äldre.

Spiegel: Vad menar ni med detta?

Kessler: Så länge man kan förlägga riskerna som pandemin innebär för oss alla till just de äldre, så länge känner man sig själv i bättre form och tryggare. 

Spiegel: Vill ni med detta säga att yngre samlar på negativa bilder av äldre för att kunna uppleva sig själva som särskilt starka och friska?

Kessler: Så kan man beskriva det. I situationer, när människan konfronteras med ändlighet och dödlighet, finns det en tendens att beskriva den grupp man själv ingår i som extra stark. För att formulera det mer vardagligt: När yngre stigmatiserar de äldre, förbättras deras egen självkänsla. Det är ett sätt att minska ångesten inför den egna dödligheten.

Spiegel: Kan man inte beskriva detta på ett vänligare sätt? Det handlar om rädslan att förlora någon: Många människor fruktar just nu att deras gamla mamma eller morfar ska avlida i Corona.

Kessler: Det har säkert betydelse. Men jag vidhåller: När omsorg yttrar sig som förmyndarskap blir det problematiskt. Det är inte ansvarsfullt, det är farligt. Den yngre generationen utsätter sig också själv för risker. De underskattar sin egen risk att bli smittade och beter sig möjligtvis mer riskabelt än vad som är bra för oss alla. Dessutom skapar vi sociala problem när vi bannlyser äldre människor från samhällslivet.

Spiegel: Hur tänker ni då?

Kessler: Ett samhälle, där äldre bara tillåts spela rollen av hjälpbehövande är ett utarmat samhälle. Det är ju inte bara mor- och farföräldrarna som lider av att inte kunna träffa barnbarnen, också barnbarnen mår dåligt av att hållas skilda från de äldre. Många äldre, för övrigt också förbundskansler Merkel, är yrkesverksamma, andra engagerar sig i frivilligarbete. Och hela turistindustrin inbegripet restaurangnäringen som nu börjar dra igång igen, behöver de äldre som konsumenter.

Spiegel: Vad vill ni föreslå?

Kessler: Vi måste omdefiniera vad det betyder att skydda äldre människor under den pågående pandemin. Och vi måste göra det möjligt för dem att delta i samhällslivet. Ett bra första steg är att det nu börjar bli möjligt att göra besök hos boende i vård- och omsorgsboenden, eftersom sociala kontakter och band är så viktiga. Men vi måste också få en snabb digitalisering av särskilda boenden – Internetuppkopplingar, bärbara datorer, smarta telefoner. Och naturligtvis nödvändig skyddsutrustning. Men det är bara fyra procent av alla äldre som bor i särskilda boenden.

Spiegel: Hur ska skyddet se ut för de övriga 96 procenten?

Kessler: Vi behöver uppsökande erbjudanden och kontakter för den som lever ensamma: Människor som emellanåt ringer upp eller knackar på och som frågar hur det står till. Och vi måste ändra på våra egna beteenden. Så länge människor klarar av det, ska de själva sköta sina inköp och ärenden på egen hand. De får mycket mer hjälp/nytta av om yngre ser till att skydda sig själva för virus. Det är viktigt att utrusta äldre med bärbara datorer med installerade videosamtalsprogram och skyddsmasker som gör att de tryggt kan lämna sina hem. Om de sedan vill acceptera dessa erbjudanden ska de själva få bestämma, Avgörande för äldre människor är att vara delaktiga och samtidigt självständiga!


Intervju: Jonas Schaible, Katja Thimm i Der Spiegel nr 24/2020-06-06

Översättning: Kerstin Kärnekull

Tor 25 jun 2020

Regeringens coronakommission klar före valet

På tisdag planerar regeringen att fatta beslut om de omdiskuterade direktiven. Alla åtgärder som regering, myndigheter, regioner och kommuner har vidtagit för att hantera virusutbrottet och dess effekter ska utvärderas, och det ska göras en internationell jämförelse med relevanta länder.

Kommissionen, med förtur, ska analysera orsakerna till smittspridningen på äldreboenden och inom hemtjänsten. En rapport ska vara klar den 30 november i år. Men även hälso- och sjukvårdens förmåga att hantera virusutbrottet ska granskas, liksom de vårdanställdas villkor under krisen och konsekvenserna av att annan sjukvård har behövt skjutas upp under pandemin. Kommittén ska också utvärdera de budgetåtgärder som har vidtagits för att lindra de samhällsekonomiska konsekvenserna, som det statliga stödet vid korttidsarbete, med också insatserna för enskilda individer, som förändringarna i a-kassan.

Regeringen föreslår att kommittén den 31 oktober 2021 ska lämna en andra delrapport om sitt arbete.

Medborgarnas coronakommission har hört av sig till socialdepartementet och begärt att få bli remissinstans när det gäller kommitténs rapporter, under arbetets gång och när slutresultatet är klart. Medborgarkommissionen anser att det är viktigt att ett "underifrånperspektiv" även måste in i den officeilla kommissionens arbete. 

Mån 15 jun 2020

Facket uppmanar SL att tänka om

"SL uppmanar stockholmarna att tränga sig i tunnelbanan mitt i pandemin. Vår skyddsombudsorganisation kommer att vidta alla åtgärder som behövs för att säkerställa våra kollegors hälsa och liv", skriver fackföreningen SEKO Tunnelbanan, Klubb 111, i ett pressmeddelande 12 juni.

Det lokala facket anser att SL och regionpolitikerna inte har lärt sig något från våren då de minskade trafiken på bussar och lokalbanor vilket ledde till ökad trängsel där. Nu ska de göra samma sak i tunnelbanan.

- Vi varnar alla att det kan bli en katastrof både för våra kollegors hälsa och liv men också för våra trafikanters. Vi kommer inte bara stå och se på när detta händer, skriver SEKO klubb 111. 

Tis 9 jun 2020

Medborgarkommissionen har lanserats

manga_manniskor.jpg
Idag har 48 undertecknare presenterat Medborgarnas coronakommission i en debattartikel på Aftonbladet Debatt.

Nu startar vi en medborgarkommission

Tillsammans granskar vi coronakrisen underifrån

Coronakrisen har blivit en kraftfull påminnelse om att vi behöver varandra och om vikten av att våra gemensamma välfärdssystem fungerar också när de sätts under press. Allt tyder på att pandemin kommer att följas av nya smittor. Inget samhälle är immunt mot sådant men hur väl dess invånare klarar sig avgörs av hur samhället är organiserat.

Men krisen har också visat att samhällsfunktioner brustit eller sviktat när de utsatts för stora påfrestningar. Därför är det viktigt att granska bristerna. En rad sådana granskningar har redan annonserats av myndigheter, politiska institutioner och näringslivsintressen. Men granskningen måste också ske underifrån, av alla oss vars arbetsvillkor, liv och försörjning hotas av bristande samhällsstrukturer. Bland vård- och omsorgspersonal, men även bland andra i särskilt samhällsviktiga funktioner, finns erfarenheter och berättelser som behöver dokumenteras och spridas.  

 Problemen har varit kända långt före coronapandemin men de har sällan tagits på allvar, trots utredningar, fackliga krav och forskningsresultat. Vi anser att dessa problem hänger samman med en lång period av förändringar som försvagat den gemensamma välfärden redan före krisen och med andra samhällsförändringar som gjort människor mer skyddslösa.

 Just-in-time-system och en tro på att allt går att mäta och räkna kvantitativt har på ett djupgående sätt förändrat strukturerna inom vård, omsorg, utbildning och annan samhällsservice. En ideologiskt styrd tro på marknaden har satts före brukarnas behov, personalens erfarenheter och demokratiskt fattade beslut.

 Vi vill särskilt belysa hur följderna av coronakrisen har påverkats av

  • nedskärningar i kommuner och regioner
  • en uppsplittrad vård utan samordning mellan regionerna
  • en vinstdriven marknadsanpassning av olika slag i välfärden, köp- och säljsystem och olika styrsystem som hämtats från den privata sektorn, som påverkat verksamheternas innehåll lika väl som beredskapslager av läkemedel och utrustning
  • inhyrning från bemanningsföretag, visstidsanställningar och timvikariat i stället för tillräckligt med fast anställd personal,
  • arbetsmiljöproblem, brist på utbildning och fackliga rättigheter för stora delar av personalen i omsorgen
  • osäkra anställningsförhållanden och låga löner som tvingar människor att arbeta när de är sjuka och ställer en stor grupp människor utanför trygghetssystemen
  • brist på social bostadspolitik som leder till hemlöshet och skapandet av nya utsatta grupper som inte kan skyddas mot smitta
  • en migrationspolitik som leder till skapandet av ett skyddslöst skuggsamhälle
  • klimatkrisen som ökar risken för okontrollerad spridning av virussmittor.

Det behöver inte vara på det här sättet. Det finns lokala exempel där äldrevården fungerar bra i ett konstruktivt samarbete mellan vårdcentraler, äldreboenden, kommunen och lokala småföretag. Där är också smittspridningen och dödstalen mycket lägre än på orter där omsorgen har lagts ut på kortsiktig entreprenad eller där samordningen brister mellan de politiskt ansvariga och utförarna. Dessa exempel måste tas tillvara och förmås att leva vidare.

Vi startar därför en medborgarkommission för att undersöka krisens verkningar underifrån och utarbeta konkreta förslag till förändringar. Vårt syfte är att vi ska lära oss något för framtiden så att samhället blir tryggare, mer jämlikt och bättre rustat för kriser. Coronapandemin har visat att det finns pengar när det krävs. Men frågan är vem som ska betala, och på vilket sätt resurserna ska tas tillvara.   

Vi kommer att knyta oberoende forskare och experter till detta arbete men målsättningen är att det ska bli en medborgarnas eller folkrörelsernas coronakommission, i första hand byggd på uppgifter, vittnesmål och kunskaper från dem som idag står vid krisfronten: personal, patienter, brukare och deras respektive organisationer.

Du som själv har erfarenheter av hur krisen drabbar och ni som tillhör en organisation som ser hur samhällsstrukturerna behöver stärkas - anslut dig till vårt gemensamma granskningsarbete. Och du som finns inom en verksamhet som fungerar väl är varmt välkommen att dela med dig av dessa erfarenheter. Vi välkomnar alla som med utgångspunkt i demokratiska principer och allas lika värde vill delta i arbetet. Det är dags att börja anträda vägen mot ett värdigt samhälle där vi aldrig mer ska behöva läsa rubriker som ”Skydda våra äldre – sluta leka affär med äldrevården”.

Monika König, läkare, Psykiatri Sydväst, Stockholm
Lars Taxén, aktiv i Nätverket för Gemensam Välfärd, Stockholm
Lars Henriksson, metallarbetare, Göteborg
Cecilia Verdinelli, förstärkningsläkare på Covid-IVA, Sahlgrenska, Göteborg
Lisa George-Svahn, infektionssjuksköterska, Rinkeby Vårdcentral
Vahide Yilmaz, förskolechef, Kista
John Lapidus forskare i ekonomisk historia, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Elsa Hälinen, undersköterska, Södersjukhuset/Stockholm
Birgitta Henriksson, pensionerat vårdbiträde, Stockholm
Katja Raetz, specialistsjuksköterska, Stockholm
Lena Kullman, specialistsjuksköterska, Stockholm
Mattis Nilsson, anestesisjuksköterska, Västernorrland
Tina Engvall, sjuksköterska, Karolinska sjukhuset, Huddinge
Christian Hermansson Plaçon, specialistsjuksköterska, Stockholm
Darius Barimani, ST-läkare i kirurgi, Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm
Roya Hakimnia, ST-läkare i allmänmedicin, Rinkeby vårdcentral
Sten Axelsson Fisk, ST-läkare gynekologi/obstretrik, Lund
Jan Halldin, läkare i allmän psykiatri och socialmedicin, Stockholm
Kai Berghdahl, f d vårdbiträde och förskolepedagog, Stockholm
Merit Aguirre, lärare, Uppsala
Maria Dexborg, socionom och människorättsaktivist, Malmö
Ann-Marie Strömberg, socionom, Stockholm
Anne Sörman, präst i Svenska Kyrkan och #metoo-aktivist, Stockholm
John Stigmar, personligt ombud, PO Skåne
Håkan Jarmar, styrelsemedlem i Riksförbundet Social och Mental Hälsa (RSMH) Stockholm/Gotland
John Andersson, f d distriktsordförande Riksförbundet Social och Mental Hälsa (RSMH) i Skåne
Sven-Olof Johansson, f d socialdirektör, Lund
Maria Sundvall, pensionerad psykiater, Botkyrka
Pia Sandqvist, vice ordförande för Stöttepelaren – förening för ensamkommande unga
Faiaz Dowlatzai, ordförande för Ensamkommandes Riksförbund
Maria Werme, ordförande i nätverket SLUSSA, Västerås
Viktor Risling, organisationsansvarig i SEKO Stockholm
Irene Wanland, journalist, Stockholm
Eva Nikell, journalist och kvinnorättsaktivist, Stockholm
Janne Hägglöf, medlem i En annan vård är möjlig, Stockholm
Håkan Blomqvist, medlem i Välfärdsalliansen, Stockholm
Britta Ring, medlem i Nätverket för Gemensam Välfärd och Nätverket för Folk och Fred, Stockholm
Gunnar Lindholm - filmare och medlem i Nätverket för Gemensam Välfärd, Stockholm
Mia Stubbendorff, medlem i Tantpatrullen, Stockholm
Monika Thelin, Lapplandsupproret
Jonna Wigandt, utemiljöarbetare, Stockholm
Ulla Bertling, medlem i #Psychologistsforfuture, Stockholm
Arne Johansson, ledamot i Norra Järva Stadsdelsråd
Göran Dahlgren f d folkhälsoråd på Socialdepartementet, Stockholm
Gunnar Ågren f d GD Statens Folkhälsoinstitut
Christer Hogstedt, professor och fd forskningschef Statens folkhälsoinstitut
Åke Sandberg, professor emeritus, organisationsforskare, Stockholm
Töres Theorell, professor emeritus i psykosocial medicin, Stockholm