Nyheter

Här publicerar vi nyheter från kommissionens arbete eller aktiviteter, aktioner eller meddelanden från andra aktörer som berör kommissionens frågor. 
Tor 25 feb 2021

På väg mot svenska ”sjukvårdsöknar”

I USA har begreppet ”sjukvårdsöknar” använts under coronapandemin. Håller vi på att skapa sådana också i Sverige? Tillgången på sjukvård blir alltmer ojämlik i landet i takt med en ökad marknadisering likt den i USA. Den amerikanske historikern och författaren Timothy Snyder beskriver i sin senaste bok Frihet och solidaritet Om hälsa som en mänsklig rättighet den amerikanska sjukvården som allt längre ifrån en vision om alla medborgares rätt till hälsa. Det skriver Medborgarnas Coronakommission i Dagens ETC.

Trots att USA var drivande när Deklarationen om de mänskliga rättigheterna skrevs och antogs av FN efter andra världskrigets fasor. Vinstintresset genomsyrar den kommersiella amerikanska sjukvården och läkarna får rätta sig därefter.

Timothy Snyder beskriver hur sjukhusen köps upp i allt större enheter och vinstmaximeras. Lönsamt är främst läkemedelsbehandling och kirurgi, läkarna styrs av strikta behandlingsplaner och journaler som främst fungerar som debiteringsunderlag. Vården blir fragmentiserad med extremt korta vårdtider. Även den patient som har en bra sjukförsäkring lämnar sjukhuset med tusentals dollar i skulder. Sjukvårdspersonalen får allt svårare att hinna se människan i mötet och arbeta enligt etiska riktlinjer.

Där är vi tack och lov ännu inte i Sverige. Men vi är på god väg, med privatdrivna vårdcentraler som jagar vinst i socioekonomiskt starka områden, och försäkringspatienter som prioriteras i strid mot både läkares och sjuksköterskors etik samt hälso-och sjukvårdslagen, som stadgar att vård ska ges efter behov.

I Sverige har också vården börjat koncentreras som i USA, när internationella storbolag köper upp vårdcentraler. I USA har tusentals sjukhus lagts ner för att de inte klarar sin finansiering, på glesbefolkad landsbygd och i fattiga förorter. Därför talar man nu om ”sjukvårdsöknar” med bristande tillgång till sjukvård. Invånare i dessa områden har dålig hälsa, lägre medellivslängd än i rikare områden och en högre dödlighet i covid-19. Detta ser vi redan i Sverige, med stor skillnad i hälsa och medellivslängd mellan rika och fattiga förorter i Stockholm.

I en debattartikel (Expressen 20/1) berättar allmänläkaren Magnus Isacson att han väljer att lämna sitt arbete på Tensta vårdcentral. Han upplever att alltför lite resurser satsas på vårdcentralen jämfört med i rikare delar av Stockholm. ”Jag kan inte längre stå för den vård som vi har möjlighet att erbjuda och jag lider med mina hårt kämpande patienter och kolleger.” Vi närmar oss en lika ojämlik vård som i USA, med sjukvårdsöknar och dålig folkhälsa. Politikerna driver på amerikaniseringen. Och utvecklingen diskuteras alltför lite.

Frågan har nu aktualiserats av den föreslagna försäljningen av 1177 i Stockholm till det privata sjukvårdsföretaget KRY, en affär som planerades ske utan någon öppen debatt. Var finns då motståndet mot denna utveckling? Mäktiga yrkesorganisationer inom vården borde till exempel se sitt samhällsansvar i frågan och kämpa för ett samhälle där tillgången till sjukvård är en mänsklig rättighet. Men Vårdförbundet och Läkarförbundet uttrycker fortfarande ett stöd för ”mångfald i vården” där visionen är att medlemmar ska bli entreprenörer och driva mindre företag, finansierade av offentliga medel. Detta ska även gynna en jämlik vård där patienterna får fler vårdgivare att välja mellan. Verkligheten avlägsnar sig alltmer från den visionen.

Marknadiseringen av sjukvården går fort nu. Det är bråttom för alla engagerade att agera till försvar för vårdetiken, samhällsansvaret och för hälsa som en mänsklig rättighet.

Aktiva i Medborgarnas Coronakommission

Katja Raetz, specialistsjuksköterska
Roya Hakimnia ST-läkare Rinkeby vårdcentral
Töres Theorell, läkare och professor
Ulla Bertling fil.dr. specialist i klinisk psykologi
Wolfgang Rutz, professor em., socialpsykiatri
Maria Sundvall, pensionerad psykiater
Eva Nikell, journalist
MR-expert Irene Wanland, journalist

Fre 12 feb 2021

Tre nya filmer i Medborgarkommissionens videobibliotek

Nu finns det sammanlagt elva kortare eller längre filmer i Medborgarkommissionens videobibliotek. Flera av dem har visats i olika publika sammanhang.

Den fullständiga dokumentärfilmen Fritt Fall - om kulturarbetarnas situation under pandeminhar nyligen visats på Folk och Kultur 10-12 februari. Materialet ligger kvar till 19 februari. https://folkochkultur.se/. Fritt Fall är en av tre nya filmer i videobiblioteket https://www.medborgarkommission.se/video . De övriga är Bästa betyg, en smått galen spelfilmsatir över konkurrens och betygsinflation i skolsystemet. Här hittar du också Grönt Initiativ en intervju med Mariam Nordmark, aktivist i medborgarrättsgruppen Grönt Initiativ i Tensta i Stockholm. 

Alla filmerna är gjorda av Gunnar Lindholm med flera.

Tis 12 jan 2021

Sjukvårdens problem

Om professionerna inte tillåts styra sjukvårdande verksamhet faller de etiska perspektiven bort och därmed börjar också sjukvården glömma bort vad som verkligen är viktigt, skriver läkaren och professorn vid Stockholms universitet, Thöres Teorell, i Dagens Arena.

För mig som tjänstgjorde som läkare i internmedicinsk verksamhet under 60-, 70- och 80-talen är skillnaderna i jämförelsen med dagens situation i en rad etiska avseenden påtagliga. En etisk lag som vi lärde oss då var att en läkare inte skall göra propaganda för sin egen verksamhet! Det fanns många skäl till detta, bland annat att kollegialt samarbete kan rädda liv för många patienter, medan konkurrens om patienterna i vissa avseenden kan vara direkt farlig för dem.

Vi läkare och andra i vårdprofessionerna måste också fråga oss hur vi har låtit detta hända.

Ons 16 dec 2020

Dags att börja bygga allianser för förändring...

När regeringens Coronakommission nu publicerat sin första delrapport – med fokus på äldreomsorg och äldresjukvård – kan vi konstatera att många av de slutsatser som regeringskommissionen drar ligger väl i linje med flera av medborgarkommissionens uppfattningar och de synpunkter som förs fram i våra olika debattartiklar. Nu är det dags att börja agera för förändring.

Medborgarnas coronakommission har i dagarna fått tre olika debattartiklar publicerade i tre olika tidningar. Äldreomsorgsgruppen lyfter fram vårt arbete med vittnesmål, intervjuer, debattartiklar och forskningsrön om strukturer och villkor inom äldreomsorg och sjukvård i Dagens Arena. Maria Sundvall och Lars Henriksson skriver om medborgarkommissionens egen äldreomsorgsrapport i dagens ETC och Eva Nikell baserar en artikel i Feministiskt Perspektiv på viktiga fakta i fackförbundet Kommunals rapport ”Pandemi på äldreboendet”.

När regeringens Coronakommission nu publicerat sin första delrapport – med fokus på äldreomsorg och äldresjukvård – kan vi konstatera att många av de slutsatser som regeringskommissionen drar ligger väl i linje med flera av medborgarkommissionens uppfattningar och de synpunkter som förs fram i våra olika debattartiklar.

Ta del av Coronakommissionens delrapport med mera här

Medborgarkommissionen kommer att fortsätta sitt arbete med att samla in vittnesmål och fakta om de strukturella problem som har bidragit till att göra pandemin till en social katastrof. Vi siktar på att bygga breda allianser med alla intresserade organisationer i det civila samhället, med berörda fackförbund och yrkesorganisationer samt andra intresserade aktörer för att utveckla ett välfungerande och solidariskt välfärdssystem.

Läs artikeln i Dagens ETC här

Läs artikeln i Feministiskt Perspektiv här

Läs artikeln i Dagens Arena här

Mån 14 dec 2020

Medborgarkommissionen aktualiserar sin äldreomsorgsrapport

ldreomsorg.jpg
Medborgarkommissionen skickade i slutet av september in sin första delrapport till regeringens officiella granskningskommission. Den rör tillståndet inom äldreomsorgen, och bygger på vittnesmål och faktauppgifter om hemtjänst, äldreboenden och äldresjukvård. Rapporten aktualiseras nu när regeringskommissionen lämnar sin egen första delrapport den 15 december.

Medborgarnas coronakommission kommer att fortsätta att samla ihop vittnesmål och rapporter från anställda och anhöriga, och bland annat undersöka hur sambandet ser ut mellan boende och arbetsliv när det gäller arbetsvillkor och möjligheter inom den lokala omsorgen. Syftet med arbetet är att lägga förslag för förändring som grundar sig på de konkreta kunskaper som många av de anställda inom omsorgen har. Delrapporten har tagits fram av temagrupp Äldre som ingår i Medborgarnas Coronakommission.

Ladda ner och läs rapporten här

Tis 8 dec 2020

Assistans är frihet - nya filmer på webben

Gisèlle Caumont åkte från Mora till Stockholm för att delta i den livsviktiga demonstrationen till försvar för LSS. Hennes assistent gjorde det möjligt för henne att åka och delta i manifestationen. Gunnar Lindholm och Birgitta Hörnström filmade ett samtal med Gisèlle och skildrade hennes deltagande i kampen för mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Nu finns det nya filmer på Medborgarkommissionens webb, under avdelningen Nyheter och media/video.

Filmen med Gisèlle Caumont heter Assistans är frihet. Du hittar den genom att klicka på https://www.medborgarkommission.se/video
Där hittar du också en ny film om Hemtjänst och corona, av Gunnar Lindholm. 

Här kan du titta på en 2-minuterstrailer till filmen Fritt Fall - om kulturarbetarnas situation under pandemin

Mån 23 nov 2020

Etiska stressen fanns redan före pandemin

Vårdpersonalen har utsatts för onödig etisk stress under pandemin. Det handlar inte bara om ett nytt och farligt virus, bakgrunden är en alltmer marknadiserad sjukvård där etiska perspektiv tappas bort av politiker och tjänstemän.

I boken ”På spaning efter etik” beskriver Erica Falkenström sin forskning där hon intervjuat politiker och tjänstemän i Stockholmslandstingets högsta ledning, samt direktörer i både privat och offentligt drivna vårdorganisationer. Centrala styrdokument har också analyserats, utifrån förekomst av etiska perspektiv.

Slutsatserna visar att de tre nyckelgrupperna av aktörer i landstingets ledningsorganisation som regel inte lät sig styras av de etiska principerna i sjukvården. De etiska aspekterna lämnades till vårdgivarorganisationerna. Professionernas yrkesetik blev svår att följa när cheferna ställde de kortsiktiga ekonomiska krav som ställdes i avtalen före etiken.

Hälso- och sjukvårdslagens krav på att en god och säker vård ska ges på lika villkor till medborgarna genomsyrade inte den studerade styrningen av hälso- och sjukvården i Stockholm. De marknadsprinciper som införts tenderade i praktiken att undergräva de etiska principerna i den lagstadgade prioriteringsplattformen, exempelvis principen om alla människors lika värde och att vård ska ges efter behov.

Erica Falkenströms forskning genomfördes i mitten av 2010-talet. Medborgarnas coronakommission har frågat hur hon ser på coronapandemin i ljuset av de tidigare forskningsresultaten.

Vilka effekter av systemförändringar har gjorts tydliga genom pandemin?

- Redan i våras pratade jag med några chefer som uttryckte en djup oro för hur länge till deras medarbetare skulle orka. Oron hade sin grund i att medarbetarna redan före pandemin var utarbetade till följd av hög arbetsbelastning, ständig underbemanning och bristande inflytande över sitt arbete. Några chefer kände sig också vanmäktiga eftersom de i sin tur inte ansåg sig kunna påverka avgörande faktorer i medarbetarnas arbetsförhållanden.

- En effekt av de styrmodeller som har införts är att ansvaret för samhällsviktiga funktioner, exempelvis sjukvård, har fördelats på många fler händer och ansvar har fallit mellan stolarna. Dessutom har oklarheter om vem som har ansvar för vad förekommit. Det tror jag har blivit tydligt för alla under pandemin. Nedmonteringen av beredskapslagren är ett exempel på det, vilken kom att utsätta såväl medarbetare som patienter för onödiga risker, etisk stress och tragiska konsekvenser när behoven ökade under pandemin. Vem tar ansvar för helheten och beredskapen om enskilda aktörer endast tar ansvar för den vårdproduktion som är specifikt reglerad i ett visst vårdavtal?

Vad har drivit politikerna att genomföra systemförändringarna?

- Både offentligt och privat driven hälso- och sjukvård har under senare decennier hämtat styrmodeller och ledningsfilosofi från näringsliv och industri. Politikerna har också infört flera marknadsreformer på hälso- och sjukvårdens område vilket gjorde upphandling, avtalsstyrning och kontrollsystem till centrala inslag i vårdens styrning. Politikerna antog helt enkelt att samhällsviktiga funktioner kunde fullgöras på affärsmässiga grunder. Avsikten var att detta skulle leda till minskad byråkrati, ökad effektivitet och att konkurrens mellan olika vårdgivare skulle leda till ökad kvalitet. Men det blev inte riktigt så bra som man hade hoppats på. Förändringarna har fört med sig en rad oönskade konsekvenser, till exempel detaljstyrning och omfattande administrativa krav på vårdens chefer och medarbetare. De som administrerar styrningen på överordnade nivåer har ökat med nästan 40% medan antalet sjuksköterskor och biomedicinska analytiker har minskat. Det säger någonting om hur arbetssituationen i vårdens olika verksamheter har påverkats av reformerna. Allt färre förväntas ta ansvar för alltmer. Detta skedde före pandemin.

- Mycket tyder på att de oönskade konsekvenserna av styrningen har försämrat vårdens arbetsmiljö och gett upphov till etisk stress. I vår forskning har vi sett att de styrmodeller som införts har påverkat möjligheterna att ge en god och värdig vård på lika villkor negativt. Också verksamhetschefer som var läkare tenderade att sätta den snäva affärsöverenskommelsen med landstinget före sina yrkesetiska förpliktelser gentemot patienterna. ”Total anpassning” till avtal och kortsiktiga ekonomiska mål på bekostnad av etiska värden som patientsäkerhet, vård efter behov, mänsklig värdighet och lika villkor. Styrformerna ser inte ut att passa för hälso- och sjukvårdens verksamheter eftersom styrformerna i praktiken undergrävde professionernas förutsättningar för etiskt ansvarstagande.

Problemet med en pressad personal och många som lämnar vården har pågått länge, varför har beslutsfattarna inte agerat nog för att lösa det?

- Jag tror att en viktig förklaring har att göra med vilket fokus politiker, tjänstemän och högre chefer har haft. Under senare decennier har deras uppmärksamhet i hög grad varit inriktad på hur de ska styra på överordnade nivåer för att få mer vård för pengarna och hur de ska kunna kontrollera att vården håller hög kvalitet. Med avtalsstyrningen blir frågan om professionernas förutsättningar och arbetsmiljö respektive vårdgivares ansvar. Politiker och tjänstemän har satt alltför stor och ensidig tilltro till företagsekonomiska modeller och incitament i fråga om vårdens styrning. Det har skett på bekostnad av etiska och demokratiska värden. De skulle behöva intressera sig mer för hur styrningen påverkar professionerna och deras förutsättningar att ta ansvar för att ge den vård patienterna behöver.

Hur har vårdpersonalens arbetsvillkor förändrats under pandemin?

- Det vet jag egentligen inte mer än det som rapporterats via massmedia och i sociala medier. De har utsatts för en enorm stress, risker och både psykisk och fysisk påfrestning. Jag vet att flera sjuksköterskor efter många års anställning har sagt upp sig eftersom de förlorat tilliten till sin arbetsgivare. De har inte fått stöd, rimlig lön och uppskattning. En intressant iakttagelse är dock att vårdens professioner under pandemin gavs ett större handlingsutrymme för att kunna klara av denna extraordinära situation. Då blev det också väldigt tydligt vad de har kapacitet för. Man kan hoppas att de får behålla ett större handlingsutrymme, att de uppskattas och belönas för att de använder sitt goda omdöme och tar etiskt ansvar, och att de ges mer resurser även när pandemin och vårdskulden är historia.

 

Erica Falkenström är verksam som forskare på Institutet för framtidsstudier, IFFS. Här är länken till en video där hon föreläser om sin forskning:

https://www.youtube.com/watch?v=WfwhcBQ0kVI&t=583s

Erica Falkenström och Anna T. Höglunds bok På spaning efter etik är utgiven på Appell förlag 2018.

 

 

Lör 31 okt 2020

Utförsäkringarna av svårt sjuka måste stoppas

Göteborgs-Posten har publicerat en debattartikel om att utförsäkringarna av svårt sjuka måste stoppas. Det eskalerande problemet med att långtidssjuka människor blir utan försörjning efter 180 dagar sätts än mer på sin spets när vi får allt fler svårt sjuka av covid-19, skriver bland andra Maria Werme i Medborgarkommissionens temagrupp för social rättssäkerhet.

Försäkringskassan slår larm om att många sjukskrivna blir utan försörjning efter 180 dagar, med hänvisning till att det saknas "objektiva fynd". Man har då inte rätt till sjukpenning utan hänvisas till Arbetsförmedlingen och ett "normalt förekommande arbete". Det saknas betydelse vad man tidigare arbetat med, vilken utbildning man har och hur arbetsmarknaden ser ut där man bor. Den som är frisk skulle knappast acceptera sådana regler.

Mån 26 okt 2020

Hur ska personalskulden betalas?

”Det är inte skavet på näsan som gör ont, det är skavet i själen.” Den oerhört påfrestande situationen i akutvården under pandemin har lämnat spår hos personalen. I höst ska de fortsätta bearbeta sina känslor, kanske möta en ny pandemitopp och samtidigt ta hand om "vårdskulden".

Cecilia Lundmark är sjuksköterska och etisk vägledare på Sahlgrenska universitetsjukhuset. Under coronapandemin har hon dagligen mött personalen på Östra sjukhusets intensivvård, IVA, och på infektionsenheten, den del av Sahlgrenska där covid 19-vården koncentrerades.

I juni publicerade hon en text med sina upplevelser i Sahlgrenskas digitala magasin Sahlgrenska Liv. https://sahlgrenskaliv.se/jag-ar-sa-fylld-av-berattelser-de-lagger-sig-under-huden/

Texten blev mycket uppmärksammad med sina känslomässigt starka citat från vårdpersonalens berättelser.

”De andra säger ´det piper´ och jag hör inte varifrån pipet kommer och så är jag den enda med IVA-vana och då blir det jag som ska kunna, bara jag. Jag är trött, jättetrött.”

”Ensamheten är värst. Inne på rummet vill jag ropa på hjälp, men det finns ingen att ropa till, alla är upptagna, och när jag behöver något utifrån försöker jag göra en lista så ingen behöver springa så mycket.”

”Igår hade vi en man som svor och skrek, spottade och tyckte jag var den sämsta sjuksköterska han mött någonsin, och jag kunde minsann ta av mig visiret och bli smittad…Sen när jag kom hem så bara jag grät, jag gråter en hel massa.”

Cecilia Lundmark betonar att vårdpersonalen gjorde ett fantastiskt arbete och var otroligt lojala. Reaktionerna av uppgivenhet, sorg och trötthet kom när hon satte sig ned och lyssnade i lugn och ro. En ventil för uppdämda känslor.

I höst är Cecilia Lundmark på plats för uppföljande samtal. Semestrarna har blivit försenade och dragits ut över tid. Först i oktober var alla tillbaka på sina arbetsplatser.

Hur mår de nu?

- Det finns hela skalan, från de som mår riktigt dåligt till de som har återhämtat sig bra. Majoriteten känner fortfarande en stor trötthet och rädsla för att pandemin ska dra igång igen, eller att det uppdämda vårdbehovet ska innebära extra arbete. Samtidigt pratar de om sammanhållningen på arbetet som en positiv faktor för att orka.

- Jag märker också att en del har utvecklat posttraumatiska stressyndrom. De ser minnesbilder som hur det kändes att dra upp blixtlåset i en svart liksäck för någon som avlidit utan anhöriga vid dödsbädden. De uttrycker det som att de plötsligt börjar gråta och känner att de inte orkar möta patienter eller lära upp ny personal.

IVA och infektionsenheten på Östra sjukhuset har normalt sett 150 anställda. Under pandemin kom mellan 300-400 för att läras upp, medarbetare inifrån sjukhuset såväl som de som kom utifrån, med olika erfarenhet av intensivvård eller med ingen erfarenhet alls. Det blev ett tungt ansvar för de erfarna iva-sjuksköterskorna att lära upp ny personal.

- Intensivvården har länge varit underbemannad. Det finns ingen luft i verksamheten. Krisen fanns redan före pandemin! Många IVA-sjuksköterskor har lämnat sitt arbete och det tar lång tid att fylla vakanser.

- Detta har politikerna varit medvetna om länge men har inte gjort mycket för att förbättra situationen. Överhuvudtaget har vårdpersonalen inte hört så mycket från politikerna, varken under eller efter pandemin. Det skulle behövts tydliga signaler, som lönehöjningar, för att ge uppmuntran att fortsätta kämpa. Beslutsfattarna kan inte bara låtsas som att allt är som vanligt igen.

Cecilia Lundmark befarar att många nu kommer att ställa sig frågan ”är det värt att arbeta kvar här?”

– Även pressen på privatlivet spelar in. Jag har hört berättelser om hur de känt sig som pestsmittade under pandemin och till exempel inte fått hämta barn på dagis på grund av rädslan för smitta. Plus den stora pressen på arbetet som inte gav mycket ork för familjelivet.

Vad har slutenvården lärt sig av arbetet med Covid-19?

- När det gäller de hårda medicinska prioriteringar läkarna tvingats göra tror jag det har gett värdefull kunskap som kan användas framöver. Där fanns också ett regelverk att luta sig mot.

- För sjuksköterskornas omvårdnadsprioriteringar fanns däremot inget stöd. Flera har pratat om hur svårt det var att hinna med det som är självklart och som lärs ut i utbildningarna. Vända, munvård, ögonvård, iva-dagbok, vad ska prioriteras? Inte minst iva-dagboken fick prioriteras ned, trots att den har stor betydelse för patienten att förstå vad som hände och även för sjuksköterskan att kunna reflektera över sitt arbete.

Vilka resurser behövs inför en eventuell ny pandemi?

- Framförallt en bra krisplan för vården. Jag har inte upplevt att den funnits och varit ett stöd för arbetet. Personalen tvingades skapa rutiner och ta beslut på egen hand. Det kanske kan uppfattas positivt, att få ha sitt eget handlingsutrymme, men har också tärt psykiskt när det tvingas fram i en brinnande krissituation.

- Fler vårdplatser behövs också på iva, mer personal och bra beredskapslager med utrustning. Dessutom en plan för hur vårdpersonalen ska tas om hand under och efter en kris för att orka fortsätta arbeta.

Text: Irene Wanland 2020-10-14 irene.wanland@gmail.com

Medborgarnas Coronakommission www.medborgarkommission.se  

Ons 21 okt 2020

Etiken måste ta större plats i Coronastrategin

Hur stämmer den förda politiken under covid-19-pandemin med de etiska principer som riksdagen fastställt för svensk sjukvård? De samhällsetiska aspekterna borde vägas in mycket mera aktivt i vårt fortsatta handlande, skriver Medborgarnas Coronakommissions Etikgrupp i Dagens Arena.

Just nu pågår en viktig och genomlysande debatt om vårt sätt att klara av coronapandemin. Ett område som diskuteras är också hur etiska ställningstaganden gjorts i enskilda fall. Ofta glöms emellertid den samhällsetiska aspekten bort i pandemidiskussionen. Hur stämmer den förda politiken med de etiska principer som riksdagen fastställt för svensk sjukvård?

Tis 28 jul 2020

Läkarförbundet bör ta ställning till principer för den nationellt styrda vården

Det är av vikt att inte bara Läkarförbundet utan alla vårdens fackförbund, yrkesföreningar och patientorganisationer tar ställning till vilken sorts privata aktörer som ska få finnas i hälso- och sjukvård och till vilka regelverk som ska omge dem. Det skriver tre representanter för Medborgarnas coronakommission i Läkartidningen.

Vi som är aktiva i Medborgarnas coronakommission menar att samarbete, inte konkurrens, måste styra de offentliga investeringarna. Hälso- och sjukvårdslagen säger att här inte ska finnas några gräddfiler till vården, vare sig via privata sjukförsäkringar eller på något annat sätt. Här ska inte finnas några omotiverade skillnader i behandling av vårdsökande eller patienter, oavsett i vilken region eller stadsdel patienten bor. Offentlig finansiering av privata vårdgivare måste utgå ifrån att resurserna ska stanna i vården – inte delas ut till aktieägarfickor eller flyttas över till skatteparadis.

Sön 26 jul 2020

Lär av Skottlands vårdsystem

Lars Taxén, initiativtagare till Medborgarnas coronakommission och författare till rapporten "Skottland visar vägen" svarar i nedanstående replik de forskare och sjukvårdsaktörer som den 20 juli på DN Debatt efterlyste mer av samarbete mellan forskningen och sjukvårdspersonalen. https://www.dn.se/debatt/utbytet-mellan-vard-och-forskning-maste-starkas/

REPLIK DN DEBATT 20/7.

Lars Taxén: Flera av de åtgärder som efterlyses av representanter för hälso- och sjukvård finns redan etablerade i andra länder.

Tankesmedjan Vård och Vetenskap beskriver ingående hur arbetssättet inom sjukvården har ändrats i grunden under pandemin (DN Debatt den 20 juli). En enorm innovationskraft har frigjorts när dagens styrsystem, präglat av stor detaljstyrning och hög administrativ belastning, har övergetts för att kunna vårda patienter i extremt pressade situationer.

• Man har en konsensusmodell kallad ”Partnership Working”, som beskriver hur den skotska regeringen, NHS Scotland som arbetsgivare, fackföreningar och professionella organisationer tillsammans arbetar för att se till att arbetskraften är aktivt involverade i beslut som berör dem.

• För att stärka samarbetet mellan lokala myndigheter och hälso- och sjukvården har så kallat ”Health and Social Care Partnerships” inrättats. Dessa ansvarar för primärvårdstjänster, samarbete med socialtjänster, och för att påverka den strategiska planeringen, inklusive gränssnittet till primär sekundärvård.

• Det så kallade DRG-systemet (diagnosrelaterade grupper) är avvecklat, vilket gör att begreppet kvalitet kan ges en vidare innebörd än rent ekonomiskt. Professionella beslut är resultat av bedömningar som vilar på kunskap och erfarenhet. Sådan ”tyst”, kunskap, som inte fångas upp av DRG-systemet, bidrar till utformningen av hälsoindikatorer och mål.

• Skottlands sjukvård är liksom Sveriges organiserad i regioner, som styrs av 14 regionala ”NHS Boards”. I motsats till Sverige finns dessutom åtta nationellt övergripande hälsostyrelser, så kallade ”Special Health Boards”, vilka bland annat ansvarar för forskning, planering, programimplementering och utvärdering av insatser, utbildning av sjukvårdspersonal, med mera. Organisationen är alltså en kombination av lokalt självstyre och nationell samordning.

• Forskning inom sjukvården bedrivs av ”NHS Research Scotland” som involverar NHS Boards och den skotska regeringen. Det övergripande målet är att se till att NHS Scotland ger den bästa miljön för att stödja klinisk forskning.

Ons 15 jul 2020

Jag har varit en god samarit – nu ska jag bli snuskigt rik!

Vill man bli snuskigt rik är det skattepengarna man ska åt – sjukvårdsmarknaden är glödande het och jag vill inte missa guldrushen. Jag vill tacka politiker och väljare i Stockholm som gjort denna resa möjlig för mig, skriver Darius Barimani, ST-läkare och styrelsemedlem i föreningen Socialistiska läkare. Darius är även en av de 48 undertecknarna till Medborgarnas coronakommissions lanseringsartikel.

Välfärdsmarknaden är riktigt het och jag vill inte vara den som missar guldrushen. Det är en lönsam och tillförlitlig marknad: människor kommer alltid vara sjuka och behöva vård, och politikerna garanterar ett stadigt flöde av skattepengar rakt in i vårdkapitalisternas fickor. Det är lika sant i USA som det är i Sverige – vill man bli snuskigt rik är det skattepengarna man ska åt, skriver Darius Barimani i denna kraftfulla kommentar till läget inom Stockholms sjukvård.

Ons 15 jul 2020

Informationsbrev nr 2 från Medborgarkommissionen

I mitten av juli gick ett andra informationsbrev ut från Medborgarkommissionen till alla intresserade. Läs brevet härunder.

2020-07-15

Arbetet med kommissionen går vidare

Medborgarnas coronakommission har nu funnits offentligt i en dryg månad. Vi har arbetat mycket med att fylla hemsidan med intressant information och påbörjat det konkreta arbetet i temagrupperna. Se till exempel https://www.medborgarkommission.se/temagrupper-aldreomsorg

På hemsidan samlar vi artiklar, rapporter och initiativ som är intressanta i förhållande till kommissionens arbete. Vi tänker oss att dessa sammantaget kommer att utgöra en idémässig inspirationskälla att ösa ur när vi sammanställer de rapporter som är en av uppgifterna för vår medborgarkommission.

Här hittar du till exempel:

Fackliga initiativ till skyddstopp inom kollektivtrafiken för att minska smittspridningen i utsatta områden, och en mycket tänkvärd artikel om äldres villkor i samhället, https://www.medborgarkommission.se/nyheter

En rapport om sjukvårdens organisation i Skottland, en avhandling om systemskiftet i den svenska skolan, en avhandling om den nyliberala definitionen av äldreomsorg och dess effekter inom hemtjänsten, nya forskningsinitiativ om coronakrisen och äldreomsorgen och en vetenskaplig artikel om orsakerna bakom smittspridning och överdödlighet i så kallade utsatta områden, https://www.medborgarkommission.se/rapporter

Sexton olika artiklar ur mediabruset som anknyter till medborgarkommissionens arbete. Bland annat säger tidigare finansministern Kjell Olof Feldt till SVT Nyheter att det fria skolvalet var en felaktig åtgärd som har skapat stora problem i samhället. https://www.medborgarkommission.se/press-och-media

För övrigt välkomnar vi er alla att höra av er till de olika temagrupperna om ni vill delta i arbetet. Vi söker särskilt dig som kan lämna någon form av berättelse, vittnesmål eller dylikt om sådant som har fungerat dåligt eller sådant som har fungerat bra i din tillvaro under coronavåren. Vi kommer att samla in dessa berättelser – och vi intervjuar dig gärna om du inte vill skriva själv – och göra dem till stommen i våra rapporter. De kommer att publiceras allt eftersom vi blir klara med dem.

Ett datum att lägga på minnet redan nu är 30 november. Då ska regeringens coronakommission lägga fram sin första delrapport om smittspridningen inom vård och äldreomsorg. Då tänker vi vara med på banan. 

Ons 15 jul 2020

Kommittédirektiv 2020:74

Utvärdering av åtgärderna för att hantera utbrottet av det virus som orsakar sjukdomen covid-19. Beslut vid regeringssammanträde den 30 juni 2020

Kommissionen ska bl.a.
− utvärdera regeringens, berörda förvaltningsmyndigheters, regionernas
och kommunernas åtgärder för att hantera virusutbrottet och utbrottets
effekter,
− utvärdera hur krisorganisationen inom Regeringskansliet, berörda förvaltningsmyndigheter, regioner och kommuner har fungerat under
pandemin,
− utvärdera hur ansvarsprincipen och det geografiska områdesansvaret har
fungerat under krisen, och
− lämna de förslag på åtgärder som kommissionens iakttagelser ger anledning till.

Uppdraget ska slutredovisas senast den 28 februari 2022. En första delredovisning ska lämnas senast den 30 november 2020 och en andra delredovisning senast den 31 oktober 2021.

Fre 3 jul 2020

LO: Vi kräver en fungerande sjukförsäkring

LO-förbunden har under lång tid fått otaliga vittnesmål från medlemmar som är för sjuka för att kunna arbeta men som av Försäkringskassan anses för friska för att få sjukpenning. Nu är det viktigare än någonsin att den sjukförsäkring vanligt folk betalar för faktiskt fungerar.

Vi kräver att regeringen går vidare med den utredning som nyligen presenterades och tar fram en rimligare, tryggare sjukförsäkring. Inget annat duger. 

Skriv under vårt krav.

Tor 2 jul 2020

Informationsbrev från medborgarkommissionen

Den 25 juni skickades ett informationsbrev ut från Medborgarnas coronakommission till alla intresserade. Bidra gärna till informationsbrevets spridning.

Den 9 juni lanserades Medborgarnas coronokommission genom en debattartikel med 48 undertecknare i Aftonbladet. Medborgarkommissionen vänder sig till alla som vill att välfärden och samhällsservicen ska förbättras. Vi bedömer att det finns en ökad möjlighet att ta upp sådana diskussioner för tillfället, när coronopandemin har synliggjort många av bristerna i välfärdssystemen.

Se www.medborgarkommission.se angående målsättningarna med kommissionens arbete.

Det som hänt hittills är att kommissionen har tagit emot ett stort antal intresserade som vill följa arbetet på olika sätt. Vi har skapat en hemsida, och håller på att utveckla den. Vi har startat ett antal ”temagrupper” för olika samhällsområden där tanken är att i grupp kunna göra djupdykningar i hur förhållandena ser ut inom respektive område, https://www.medborgarkommission.se/temagrupper.

Medborgarnas coronakommission tar inte ställning till olika smittskyddsstrategier. Vi är partipolitiskt och religiöst obundna. Det som engagerar oss är hur de grundläggande förutsättningarna för människors livsvillkor har utformats under de senaste decennierna. Vad innebär just-in-time-tänkandet för sjukvård, äldreomsorg, beredskapsförsörjning mm? Vad innebär ”New Public Management” med sin betoning på att mäta, väga och räkna kvantitativt för personalens arbetsvillkor och klienternas omsorgssituation? Vad har vinstdrivna privatiseringar och marknadsreformer inneburit när det gäller grundläggande samhällsservice som kollektivtrafik, skola, bostadsområdenas planering etc. Vilka grundläggande rättigheter finns för asylsökande, för hemlösa eller människor i social bräcklighet? Vilka fackliga rättigheter finns i praktiken på arbetsplatserna?

Vill du vara med? Du kan engagera dig i medborgarkommissionens arbete på olika sätt.

Du kan följa vårt arbete via informationsbrev, hemsidan mm. Anmäl dig till vår e-postadress kommission2020@gmail.com så får du fortlöpande information framöver.

Om du vill arbeta mer aktivt med kommissionens arbete är det bästa sättet att välja en temagrupp som intresserar dig. Temagrupperna är precis på väg att starta sina aktiviteter. Skriv då till kommission2020@gmail.com och tala om vilken temagrupp du känner mest för att engagera dig i.

Du är givetvis välkommen att höra av dig om du vill engagera dig aktivt men inte tillhöra en temagrupp. Till exempel om du arbetar med rapporter eller forskning som berör kommissionens områden. Eller om du vill arbeta med informationsinsatser, de kommer att behövas i allt högre grad under arbetets gång.

Medborgarnas coronakommission siktar på ett långsiktigt arbete, som ett alternativ till de officiella utredningar och kommissioner som kommer att tillsättas. Avsikten är att få fram konkreta berättelser och fakta om bristerna i samhällsväven, och låta dessa inspirera till lösningar på problemen. Vi välkomnar alla demokratiska krafter att delta i arbetet.

Samordningsgruppen för medborgarkommissionen

Ons 1 jul 2020

Det krävs en medborgarkommission för att granska krisen på allvar

I samband med att regeringens officiella coronakommission kungjordes skickade Medborgarnas coronakommission ut ett pressmeddelande för att synliggöra att kommissionen finns och att vårt arbete redan har börjat.

Pressmeddelande 2020-06-30


Idag startar regeringens officiella granskning av de samhällsbrister som synliggjorts under coronapandemin. Den 9 juni lanserades Medborgarnas coronakommission, ett initiativ för att granska krisens orsaker och verkningar underifrån.

Coronapandemin har visat att viktiga samhällsfunktioner brustit eller sviktat när de utsatts för stora påfrestningar. Problemen hänger samman med en lång period av förändringar som försvagat den gemensamma välfärden. Därför är det viktigt att granska bristerna, och granskningen behöver ske underifrån. Bland vård- och omsorgspersonal, men även bland andra yrkesverksamma i särskilt samhällsviktiga funktioner, finns erfarenheter och berättelser som behöver dokumenteras och spridas.

Medborgarnas coronakommission tar inte ställning till olika smittspridningsstrategier. Vi granskar grundläggande strukturer när det gäller makt, styrning och ansvar inom olika delar av välfärden och samhällsservicen. Vi synar förutsättningarna inom hälso- och sjukvården, äldreomsorgen, bostadsområdena, hur transporter och kommunikationer fungerat, och hur ojämlika villkor medfört att människor drabbats i högre eller mindre grad av pandemin. Vi undersöker hur personalens kunskaper och erfarenheter tas tillvara i den dagliga verksamheten inom de olika samhällsområdena.

Initiativet till Medborgarnas coronakommission har tagits av Nätverket för Gemensam välfärd, ett nätverk av personer och organisationer som arbetat under många år för att försvara och utveckla den gemensamma välfärden. Vi är partipolitiskt och religiöst obundna. Läs mer på www.medborgarkommission.se   

Kontaktpersoner:
Monika König, läkare, Psykiatri Sydväst, Stockholm
Lars Taxén, aktiv i Nätverket för Gemensam Välfärd, Stockholm
Lars Henriksson, metallarbetare, Göteborg

Presskontakt:
Irene Wanland, irene.wanland@gmail.com, mobil: 0708136373
Eva Nikell, eva.nikell2@gmail.com, mobil: 0721998500 

Fre 26 jun 2020

En Coronastrategi för äldre

I veckan skickade arkitekten och samhällsplaneraren Kerstin Kärnekull att förslag till Folkhälsomyndigheten och socialdepartementet om hur en coronastrategi som inte diskvalificerar äldre människor skulle kunna se ut. Hon inspireras bland annat av den tyska äldreforskaren Eva Maria Kessler, psykoterapeut och professor i åldrandets psykologi vid MSB Medical School Berlin, som diskuterar i Der Spiegel vilka föreställningar om ålder som präglar människornas beteende. Artikeln i Der Spiegel följer direkt efter förslaget.


Till Folkhälsomyndigheten och socialdepartementet

Antalet äldre i Sverige ökar. Var femte person är i dag pensionär. 2070 kommer det att vara var fjärde person. Det betyder en fördubbling av antalet personer äldre än 65 år, från två miljoner idag till över fyra miljoner år 2070. Mest ökar gruppen över 80, som kommer att bli dubbelt så stor redan till 2050.

Många äldre har i dag svårt att göra sig hörda. Vi är exempelvis kraftigt underrepresenterade i riksdagen, men politiskt har frågan om de äldres situation, särskilt i boendet, ändå blivit mer och mer uppmärksammat. SPF/Seniorerna kommer att lyfta frågan på sin försenade kongress i höst. Byggnads och Seniorsossarna kommer också med en rapport om äldres boende under hösten, där vikten av att lyssna på de äldre och ta vara på deras engagemang i att hitta bra boendeformer för äldre lyfts fram.

Alarmerande nu är att ålderismen , det vill säga “fördomar eller stereotypa föreställningar som utgår från en människas ålder och som kan leda till diskriminering”, verkar ha fått ny skjuts på grund av den isolering som vi äldre har placerats i under Coronapandemin. Vi har varken varit tillfrågade eller fått möjlighet att bidra med förslag till hur vi skulle kunna ta ansvar för att inte bli smittade, men ändå vara en del av samhällslivet.

Nu är vi hänvisade till ett onödigt torftigt och ensamt liv under en period som vi inte vet hur länge den kommer att vara, bara att den kommer att vara längre än för andra grupper i pandemin. Vi erbjuds att handla mat mellan kl. 7 och 8 på morgonen, vi får inte bjuda hem någon, vi får vara ute men helst inte ha mer än en person i sällskap under promenader eller vandringar och vi är rekommenderade att inte åka kollektivt. Många äldre svarar med en långtgående samhällsavhållsamhet i lojalitet med alla försök att hålla smittan.

I det tyska veckomagasinet Der Spiegel intervjuades professor Eva Maria Kessler (psykoterapeut och professor i åldrandets psykologi) från Berlin i juni. Hon menar att den nuvarande situationen är farlig för oss äldre. Äldre går inte att betrakta som en enda stor riskgrupp och deras levnadsomständigheter är lika skiftande som inom andra åldersgrupper. Ålderismens gamla stereotyper har vuxit sig starka, och det leder omedvetet till att många äldre tar dem till sig och förvandlas från aktiva, yrkesverksamma och företagsamma till hjälpbehövande, otrygga och skyddsbehövande.

Eva Maria Kessler vill ha åtgärder som ger äldre möjlighet att vara delaktiga i samhället. En snabb datorisering för boende i särskilda boenden anser hon nödvändig men också ökad it-användning bland alla äldre som bor i vanliga bostäder. Hon föreslår andningsmasker så att äldre kan röra sig friare och menar att det är grundläggande att vi kan handla mat och göra ärenden själva, i så hög grad som möjligt.

Hennes synsätt är viktigt också för oss i Sverige. Här borde nu ett arbete starta med alla berörda parter involverade för att åstadkomma en strategi för bättre vård och bättre livsmöjligheter för äldre, med just nu koncentration på att samverka kring att klara rimliga livsbetingelserna för äldre under pandemitiden.

Några åtgärder kan redan nu vara att:

Vi får möjlighet att handla mat och göra andra ärenden själva, med trygga förutsättningar genom att matbutikerna åläggs att vara extra noga med att ha rent i butiken och att personal och kunder skyddas från smitta genom att bära handskar och munskydd.

Vi får möjlighet att vara rimligt rörliga genom att t ex erbjudas gratis färdtjänst och särskilt bokade platser i tåg och bussar.

Vi får medverka i lokala samråd (via video och telefon) med äldre om åtgärder för ökat samhällsdeltagande.

Om vi äldre får delta i diskussionen om hur samhället ska anpassas till också våra behov kommer många nya idéer att komma fram, idéer som dessutom blir värdefulla i nästa steg av pandemin. Vi vet ännu inte hur långvarig pandemin kommer att bli och hur den kommer att avklinga. Men redan nu måste samhället förbereda en återintegrering av drygt 1,6 miljoner äldre.

Jag, liksom många fler äldre, efterlyser en mer balanserad syn på oss, på vår roll i samhället och på vår rätt att leva rimliga liv. Vi vill inte vara gisslan i pandemitider, vi är resurser.

Kerstin Kärnekull 

Kerstin Kärnekull är arkitekt och har arbetat med boendefrågor hela sitt yrkesverksamma liv bland annat som utvecklingschef på SABO och vd för utbildningsföretaget BFAB. Under senare år har hon skrivit och föreläst om seniorboende och om kollektivhus, i Sverige och
internationellt. Hon är redaktör för nyhetsbladet ”Bo tillsammans” och deltar i två Vinnovaprojekt, ”Divercity” och ”Elastiska hem”.

 

 

Förmynderi är farligt

Artikel i Der Spiegel nr 20 6 juni 2020

Den unga generationen måste sluta med att tvinga på hjälp på föräldrar och äldre grannar, anser äldreforskaren Eva Maria Kessler. Kessler, 44, är psykoterapeut och professor i åldrandets psykologi vid MSB Medical School Berlin. Hon forskar om vilka föreställningar om ålder som präglar människornas beteende och sitter i styrelsen för den tyska föreningen för gerontologi och geriatrik.

Spiegel: Fru Kessler, nu under pandemin hjälper många yngre äldre med att handla och erbjuder sig att göra ärenden åt dem. Är det ett tecken på sammanhållning mellan generationerna?

Kessler: Det är säkert väl menat, men har inte självklart också positiva konsekvenser. Äldre människor har ofta inte bett om hjälp. Jag känner till familjer, där vuxna barn förbjudit sina föräldrar att besöka frisören eller besöka butiker. Och när föräldrarna ändå vidhåller, så mästrar barnen dem och menar att de agerar heltokigt. Nuförtiden litar man alldeles för lite på äldre. De ses som en grupp som måste skyddas från sig själva.

Spiegel: Nu är ju viruset faktiskt ett större hot mot äldre människor. Varför tycker ni att det är fel när yngre vill hjälpa dem att skydda sig?

Kessler: Det som retar mig är att vi genast faller tillbaka i gamla stereotyper. Coronakrisen leder till att gamla åsikter framförs om hur äldre är. Svaga, senila och otvivelaktigt otillräkneliga, så ser de aktuella föreställningarna om äldre ut. Tidigare talade man snarare om de rörliga, vältränade och yrkesverksamma seniorerna. Men kulturellt är idéerna om att äldre människor är hjälpbehövande varelser som man måste ta hand om djupt förankrade.

Spiegel: Det är väl inget fel på att ta hand om någon.

Kessler: Nej, men de berörda måste ha chansen att säga om detta är något de vill och behöver. Och framförallt ska man inte göra en direkt koppling mellan hjälpbehov och ålder. Så gör man just nu. Det är riktigt problematiskt, men inte särskilt konstigt. De aktuella berättelserna om sjukdom och död främjar traditionella stereotyper.

Spiegel: Vad är poängen?

Kessler: När diskussionen som under de senaste veckorna ständigt handlar om döende och död, har människor en tendens att tankemässigt dela in sig själva och andra i två grupper. I den ena placerar de sig själva och de som är mindre i riskzonen. I den andra gruppen befinner sig de hotade. Precis så ser yngre och medelålders i ögonblicket på äldre människor. De ser dem, schabloniserat, först och främst som en enda riskgrupp.

Spiegel: Om ni tittar på de, som fram tills nu har dött av covid-19 så är ju äldre människor verkligen mycket mer drabbade.

Kessler: Men av detta kan man inte dra slutsatsen att de alla är lika hotade. Det har stor betydelse för risken att bli smittad om man är ett piggt par i egen villa med trädgård eller om man bor på ett särskilt boende med trånga förhållanden. Äldre och äldre äldres levnadsomständigheter är lika skiftande som inom andra åldersgrupper, men det glömmer vi ofta bort. Dessutom framhåller man att alla äldre ska fortsätta att hålla sig hemma, som om de inväntade döden. Man avskärmar dem från att vara en del av samhällslivet.

Spiegel: Vad får detta för konsekvenser?

Kessler: Jag fruktar att många äldre internerar dessa påtvingade roller och börjar uppfatta sig själva som mer sårbara och hjälplösa än de i själva verket är.

Spiegel: Och sedan?

Kessler: Då hanterar de sin egen vardag mindre kompetent. De blir osäkra, vill inte vara till besvär, de isolerar sig och följden blir att om de sedan skulle falla hemma eller kanske förirra sig utomhus skulle ingen lägga märke till detta.

Spiegel: Hela tiden varnas det nu för att isolering skadar framförallt de äldre. På vilken sätt försämras deras psykiska hälsa av Corona?

Kessler: Man hanterar sina egna känslor sämre när man känner sig isolerad. Redan innan Corona var självmordsfrekvensen hög bland äldre, särskilt bland män. Känslan av att inte längre få vara en del av samhället är en stressfaktor som försvagar immunsystemet. Detta är i sin tur en avgörande faktor för att utlösa depression. Alla människor behöver stimulans från omvärlden, annars förlorar man sina kroppsliga, psykiska och kognitiva förmågor. Detta gäller särskilt äldre, även för dem som egentligen inte är nedsatta. I värsta fall skapar känslan av isolering ångest för att dö ensam.

Spiegel: En studie av tyskarnas hälsosituation från inledningen av Coronakrisen har visat att äldre män och kvinnor känner sig mindre hotade av viruset än 30–39-åringar.

Kessler: Det stämmer säkert med många äldre människors upplevelser. Många är präglade av kriget eller efterkrigstiden och drar slutsatsen att de har klarat av sämre tider än dagens. Men observera, Cosmo-studien om hälsotillståndet gäller ingen som är äldre än 74 år eller som bor i ett vård- och omsorgsboende. I det avseendet beskriver studien inte de som bor på platser med extrem smittrisk.

Spiegel: Inte bara oro utan också ilska över viruset och de föreskrivna inskränkningarna är en känsla som visas offentligt i dessa dagar. I samband med demonstrationerna mot Corona-politiken ser man åtskilliga äldre. Hur bedömer ni detta agerande?

Kessler: Här saknas förmodligen också tillförlitliga data, det går inte ens att bedöma hur många äldre som deltagit i protesterna. Några vill säkert visa sig själva och andra att de i själva verket inte är så sårbara och hotade som de ständigt blir beskrivna. Man kan tala om en reaktion…

Spiegel:.. man kan också kalla det trots.

Kessler: Det är bara delvis sant. Människor över 65 år vill helt enkelt inte bli stigmatiserade som ålderssvaga. De ser sig själva som före detta sextioåttor, som företrädare för baby-boom-generationen, som seniorexperter, men inte alls som äldre. Ända fram till dess att pandemin bröt ut var oberoende och självständighet idealen för ett gott liv som äldre. Nu behöver vi nya förebilder, anpassade till Corona, av vad det innebär att vara äldre.

Spiegel: Hur skulle sådana kunna se ut?

Kessler: Viktigt är att klargöra att talrika äldre inte är i riskzonen för en Coronainfektion, men att de hanterar situationen mycket ansvarsfullt. De vet vad de gör. Många har redan tidigare utvecklat rutiner för att anpassa sig till olika begränsningar, sådana som hör till att åldras. Beredskapen att underordna sig ett allmänt krav på skyddsmask eller andra åtgärder är högre bland äldre än i andra åldersgrupper,

Spiegel: Verkligen? Överallt cirkulerar historien om hänsynslösa äldre som vill träffa sina barnbarn till varje pris eller som sitter i stora gäng och dricker kaffe tillsammans.

Kessler: Det finns inga studier som belägger att detta är typiska beteenden. Men bland yngre har en verklig paranoia utvecklats i synen på äldre; Den som förväntar sig oansvarigt agerande äldre ser också dessa överallt. Människors upplevelser är lätta att misstolka. Dessutom kan unga människor känna sig lättade av att fokusera på de äldre.

Spiegel: Vad menar ni med detta?

Kessler: Så länge man kan förlägga riskerna som pandemin innebär för oss alla till just de äldre, så länge känner man sig själv i bättre form och tryggare. 

Spiegel: Vill ni med detta säga att yngre samlar på negativa bilder av äldre för att kunna uppleva sig själva som särskilt starka och friska?

Kessler: Så kan man beskriva det. I situationer, när människan konfronteras med ändlighet och dödlighet, finns det en tendens att beskriva den grupp man själv ingår i som extra stark. För att formulera det mer vardagligt: När yngre stigmatiserar de äldre, förbättras deras egen självkänsla. Det är ett sätt att minska ångesten inför den egna dödligheten.

Spiegel: Kan man inte beskriva detta på ett vänligare sätt? Det handlar om rädslan att förlora någon: Många människor fruktar just nu att deras gamla mamma eller morfar ska avlida i Corona.

Kessler: Det har säkert betydelse. Men jag vidhåller: När omsorg yttrar sig som förmyndarskap blir det problematiskt. Det är inte ansvarsfullt, det är farligt. Den yngre generationen utsätter sig också själv för risker. De underskattar sin egen risk att bli smittade och beter sig möjligtvis mer riskabelt än vad som är bra för oss alla. Dessutom skapar vi sociala problem när vi bannlyser äldre människor från samhällslivet.

Spiegel: Hur tänker ni då?

Kessler: Ett samhälle, där äldre bara tillåts spela rollen av hjälpbehövande är ett utarmat samhälle. Det är ju inte bara mor- och farföräldrarna som lider av att inte kunna träffa barnbarnen, också barnbarnen mår dåligt av att hållas skilda från de äldre. Många äldre, för övrigt också förbundskansler Merkel, är yrkesverksamma, andra engagerar sig i frivilligarbete. Och hela turistindustrin inbegripet restaurangnäringen som nu börjar dra igång igen, behöver de äldre som konsumenter.

Spiegel: Vad vill ni föreslå?

Kessler: Vi måste omdefiniera vad det betyder att skydda äldre människor under den pågående pandemin. Och vi måste göra det möjligt för dem att delta i samhällslivet. Ett bra första steg är att det nu börjar bli möjligt att göra besök hos boende i vård- och omsorgsboenden, eftersom sociala kontakter och band är så viktiga. Men vi måste också få en snabb digitalisering av särskilda boenden – Internetuppkopplingar, bärbara datorer, smarta telefoner. Och naturligtvis nödvändig skyddsutrustning. Men det är bara fyra procent av alla äldre som bor i särskilda boenden.

Spiegel: Hur ska skyddet se ut för de övriga 96 procenten?

Kessler: Vi behöver uppsökande erbjudanden och kontakter för den som lever ensamma: Människor som emellanåt ringer upp eller knackar på och som frågar hur det står till. Och vi måste ändra på våra egna beteenden. Så länge människor klarar av det, ska de själva sköta sina inköp och ärenden på egen hand. De får mycket mer hjälp/nytta av om yngre ser till att skydda sig själva för virus. Det är viktigt att utrusta äldre med bärbara datorer med installerade videosamtalsprogram och skyddsmasker som gör att de tryggt kan lämna sina hem. Om de sedan vill acceptera dessa erbjudanden ska de själva få bestämma, Avgörande för äldre människor är att vara delaktiga och samtidigt självständiga!


Intervju: Jonas Schaible, Katja Thimm i Der Spiegel nr 24/2020-06-06

Översättning: Kerstin Kärnekull

Tor 25 jun 2020

Regeringens coronakommission klar före valet

På tisdag planerar regeringen att fatta beslut om de omdiskuterade direktiven. Alla åtgärder som regering, myndigheter, regioner och kommuner har vidtagit för att hantera virusutbrottet och dess effekter ska utvärderas, och det ska göras en internationell jämförelse med relevanta länder.

Kommissionen, med förtur, ska analysera orsakerna till smittspridningen på äldreboenden och inom hemtjänsten. En rapport ska vara klar den 30 november i år. Men även hälso- och sjukvårdens förmåga att hantera virusutbrottet ska granskas, liksom de vårdanställdas villkor under krisen och konsekvenserna av att annan sjukvård har behövt skjutas upp under pandemin. Kommittén ska också utvärdera de budgetåtgärder som har vidtagits för att lindra de samhällsekonomiska konsekvenserna, som det statliga stödet vid korttidsarbete, med också insatserna för enskilda individer, som förändringarna i a-kassan.

Regeringen föreslår att kommittén den 31 oktober 2021 ska lämna en andra delrapport om sitt arbete.

Medborgarnas coronakommission har hört av sig till socialdepartementet och begärt att få bli remissinstans när det gäller kommitténs rapporter, under arbetets gång och när slutresultatet är klart. Medborgarkommissionen anser att det är viktigt att ett "underifrånperspektiv" även måste in i den officeilla kommissionens arbete.