Följ nyhetsflödet när det gäller kommissionens samhällsområden.

Här publicerar vi pressmeddelanden, kortare debattartiklar och andra aktuella frågor från olika medier som berör Medborgarkommissionens arbete. Tanken är att stimulera till den diskussion som förväntas komma ur arbetsgruppernas konkreta granskningsarbete. Författarna står själva för sina åsikter i de debattartiklar som publiceras. Hör gärna av dig om du vill tipsa om något intressant som passerar i nyhetsflödet. Skriv i så fall till kommission2020@gmail.com.

Via filter kan du söka för att se om det finns något kring ett område som särskilt intresserar dig. 

Tis 29 sep 2020

Slopa tidmätningen inom hemtjänsten

I coronatider har minutstyrningens skadliga effekter blivit extra tydliga. Tajta scheman har inte innehållit de extra minuter som krävs för extra hygienrutiner och för att få på sig skyddsutrustning. Gör som Norrköpings kommun, slopa tidmätningen inom hemtjänsten skriver Ulrika Lindahl i Dagens ETC.

Ibland heter de Tes. Ibland Paragå. Ibland används mobiltelefoner med GPS. Ibland digitala pennor. Men oavsett system och verktyg så är syftet att minutregistrera hemtjänstpersonalens arbete.

Så många minuter för dusch. Så många för påklädning och frukost. Har någon ramlat eller är någon lite extra skör den här morgonen och skulle behöva några minuters omsorg, få prata en stund under påklädningen – tyvärr då spricker schemat. Personalen hamnar efter och får jaga in den förlorade tiden under resten av dagen. Antingen genom att ta den tiden från nästa person på besöklistan, köra fortare från den ena brukaren till den andra eller knapra på sin egen tid för raster och lunch.

Tidsregistreringen är inte byggd för människor”, som en hemtjänstanställd sa när han valde att säga upp sig när ansökan om mer tid hos en äldre som varken såg eller hörde avslogs. Tidmätningssystemet sa att dusch och morgonhjälp skulle ta 45 minuter. I praktiken tog det alltid en och en halv timme. Men tidmätningen vann över verkligheten. Det är nämligen den som avgör hur mycket pengar som betalas ut. Och pengar är allt.
”Redan innan man hunnit till första brukaren ligger man efter i schemat”, säger Birgitta Lindström på fackförbundet Kommunal i Norrköping.

Ons 19 aug 2020

Corona blottar sprickorna i det svenska samhället

Viruset har avslöjat usla villkor i vården och på arbetsmarknaden och ett samhälle besatt av just in time och marknadisering. Det skriver Arbetsvärldens chefredaktör Michael Feldbaum i tidningens första ledare efter semestern.

Vi har ett val. Vi kan välja att lyssna på dem inom vården som med fara för sitt eget liv, vårdat våra släktingar och kanske hållit upp mobilen för att en anhörig ska få ta avsked. Vi kan ta vara på flygpersonalen som snabbutbildat sig inom vården och nu matar och ledsagar patienter, tar hand om hygien och möter människor som är i slutfasen av sina liv. Eller ge taxichaufförerna som kört covidtest drägliga villkor.

Sön 26 jul 2020

Sverige bör titta på Skottlands vårdsystem

I en replik till de forskare och sjukvårdsaktörer som skrev på DN Debatt 20 juli påpekar Lars Taxén att den typ av samarbete som debattörerna efterfrågar redan finns på annat håll, exempelvis i Skottland.

Tankesmedjan Vård och Vetenskap beskriver ingående hur arbetssättet inom sjukvården har ändrats i grunden under pandemin (DN Debatt den 20 juli). En enorm innovationskraft har frigjorts när dagens styrsystem, präglat av stor detaljstyrning och hög administrativ belastning, har övergetts för att kunna vårda patienter i extremt pressade situationer.

Ons 22 jul 2020

Utbytet mellan vård och forskning måste stärkas

När covid-19 drabbade sjukvården med full kraft sattes de etablerade styrsystemen ur spel. Medarbetare långt ner i organisationen fick större utrymme att prioritera och fatta beslut. Inom primärvården har det bland annat inneburit att verktyg för nätbaserade patientkontakter utvecklats på rekordtid och innovativa lösningar tagits fram för att stärka samverkan med den kommunala vården och omsorgen. Så skriver 16 forskare och andra representanter för hälso- och sjukvården på DN Debatt 20 juli.

Covid-19-pandeminhar orsakat stort lidande och belastat sjukvården svårt men har samtidigt öppnat ett fönster för att ta tillvara medarbetarnas förmåga att utveckla den egna verksamheten. Det är med stor glädje vi ser att en överväldigande del av de politiker som arbetar med hälso- och sjukvård också vill se en sådan utveckling.

Tis 14 jul 2020

Äldre kvinnor allt vanligare bland hemlösa

En kartläggning från Stockholms stad visar att kvinnor är överrepresenterade i strukturellt orsakad hemlöshet. Den främsta orsaken handlar om låga inkomster i kombination med bristen på billiga bostäder. Det skriver Aleksa Lundberg i en artikel i nättidningen Feministiskt Perspektiv.

Verksamhetschefen på BoKlara, Åsa Bäckström, håller med om att det är svårt att komma tillbaka när man väl hamnat utanför systemet. Hon poängterar att man behöver ta ett politiskt helhetsgrepp på problemet och inte enbart låta socialtjänsten bära hundhuvudet.

Mån 6 jul 2020

Pandemin synliggör ojämlikheten

– Det sades från början att inför covid är vi alla lika. Men det är tvärtom – inför covid visar sig olikheter och ojämlikhet än mer. I vårt land precis som i andra länder. Det säger professor Kristina Jakobsson vid Göteborgs universitet.

Coronaviruset drabbar personer i miljonprogramsområden särskilt hårt. Det slår fyra forskare fast i en ny svensk studie. 

Mån 6 jul 2020

Fel med fria skolvalet

– Ja, valfriheten blev fel, i varje fall som den fungerar. Jag vet inte hur vi tänkte...jag var i och för sig inte med och gjorde reformen men jag har stött den i alla år, jag har varit ordförande i friskolornas riksförbund, men ... säger tidigare finansministern Kjell Olof Feldt

– Jag vet att det kan vara politisk harakiri att ifrågasätta det fria skolvalet. Men något måste göras om man skall stoppa utvecklingen.

Tor 2 jul 2020

Folkrättsjurist: Ett volymmål inskränker asylrätten

Hela 58 procent av svenskarna anser nu att det är ett bra förslag att ta emot färre flyktingar, enligt den senaste SOM-undersökningen för 2019. Men att säga hur många som får söka asyl är inte förenligt med asylrätten, enligt Rebecca Thorburn Stern, docent i folkrätt, Uppsala universitet.

Rebecca Stern, docent och universitetslektor i folkrätt vid Uppsala universitet, menar att det inte går att ha ett volymmål i avseende att tillåta ett visst antal asylansökningar och fortfarande leva upp till asylrätten.

– Om man pratar om ett volymmål som att sätta en gräns för antalet personer som får söka asyl så blir det en inskränkning i asylrätten. Asylrätten grundar sig på två saker: dels rätten att söka internationellt skydd som finns i FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter och artikel 18 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, dels principen om non-refoulement som säger att om en person kommer till din gräns så får du inte skicka den till ett annat land där dennes liv svävar i fara eller riskerar att utsättas för tortyr eller liknande. Båda dessa rättigheter är kopplade till individen, inte hur många som vill utöva dem. Om Sverige exempelvis bestämmer att högst 1000 personer per år får söka asyl här så går det inte ihop med internationell rätt, säger Rebecca Thorburn Stern till Arbetsvärlden.

Ons 1 jul 2020

Migrationspolitik och mänskliga rättigheter

Framtidens migrationspolitik måste utgå från mänskliga rättigheter, skriver Forum Idéburna organisationer med social inriktning i sitt nyhetsbrev.

Just nu pågår samtalen i den parlamentariskt tillsatta migrationspolitiska kommitté som ska ta ställning till utformningen av den framtida svenska migrationspolitiken. Kommittén ska redovisa sitt uppdrag senast 15 augusti 2020 och flera av Forums medlemmar uttrycker djup oro över utvecklingen.

Ons 1 jul 2020

Hälsan är den nya hållbarheten

Under kolerautbrottet i London i mitten av 1800-talet upptäcktes det att sjukdomen smittade genom vattnet. Det ledde till nya och ombyggda avloppssystem, vilket gav bredare gator. Och med tuberkulosen på 1920- och 30-talet kom sanatorierna, med sina rena ljusa lokaler och närhet till naturen. Något som påverkade kommande generationers arkitektur.

Enligt arkitekten Cristiana Caira är hälsan den nya hållbarheten, en aspekt som i framtiden kommer genomsyra allt. Att vårdsystemet i Sverige och Europa redan är inne i en omfattande omvandling hör till bilden. Orsaken är att befolkningen blir äldre samt att fler lever med kroniska sjukdomar och överlever sjukdomar och operationer.

Cristiana Caira är områdesansvarig för vårdarkitektur på Whites Göteborgskontor och sedan februari även konstnärlig professor vid Centrum för vårdens arkitektur på Chalmers. Tjänsten är på halvtid och tanken är att hon ska fungera som en bro mellan akademi och praktik.

Tis 30 jun 2020

En klassfråga hur covidsmittan spritts

130 postnummer avslöjar skillnaden mellan överklass och förort, skriver Expressen i en artikel som redovisar hur covid-19 smittan spritts i olika typer av bostadsområden i Stockholm och Södertälje.

Smittan sprids mest och snabbast i Sveriges fattigaste områden, visar Expressens kartläggning. I överklassområden som Djursholm och Östermalm är det näst intill smittfritt.

Tor 25 jun 2020

Den ojämlika sjukvården skördar liv

Hans liv kanske hade gått att rädda om han tagits på allvar. Inte heller är han den första, eller sista att förlora sitt liv som en trolig följd av en vårdmiss. Så skriver journalisten och utbildaren Bilan Osman på i ett inlägg på Facebook.

16-åriga Kwaku Yankyera Annor hade plötsligt insjuknat när hans mamma ringde till ambulansen i söndags. Han hade hög feber och ont överallt. Men när ambulansen anlände till platsen konstaterade de att läget inte var tillräckligt allvarligt.

Sön 21 jun 2020

Fler timanställda gav fler smittade

Äldreboenden i Region Stockholm som fått in covid-19 hade en betydligt högre andel tim- och bemanningsanställda än boenden som inte fick in smittan.

Resultatet tydliggör ett av äldrevårdens systemfel menar både äldreforskare och Vårdförbundet. Det rapporterar Sveriges Radio efter att ha tagit del av resultatet av en enkät som skickades ut äldreboenden av Smittskydd Stockholm.

Tor 18 jun 2020

Alternativet till marknaden kan vara något annat än staten

I pandemin har kommersiell logik krockat med effektivt skyddsarbete och fungerande grundbemanning. Men alternativet till marknaden kan vara saker som allmän tillgång till data och starka professionskulturer, skriver Ali Esbati (V) i en krönika i nättidningen Arbetsvärlden.

Den indiska författaren och aktivisten Arundhati Roy sätter i en intervju nyligen fingret på något som blivit smärtsamt tydligt för många de senaste månaderna. Att staternas makt att skydda liv och hälsa inte kan hängas upp på övervakning och våldskapital, skriver Ali Esbati.

Mån 15 jun 2020

Vi skulle behöva dubbla personalstyrkan

För att klara den ökande arbetsbördan skulle vi behöva dubbla personalstyrkan. Men det har inte tillsatts någon extra personal till avdelningen och nästan all fast personal är sjuk, vilket har orsakat en vikariekarusell, skriver en undersköterska från centrala Stockholm i tidskriften Kvartal.

Jag arbetar som visstidsanställd undersköterska på ett äldreboende i centrala Stockholm med flera avdelningar. Trots personalnedskärningar har vi fortfarande gott rykte. Arbetet är knutet till new public management vilket innebär en minutstyrning av schemat, inget utrymme för egna initiativ och en ökad administration för personalen. I och med att avdelningen fick sitt första fall av covid-19 ställdes allt på ända. Helt plötsligt förväntades vi i personalen, som tidigare befunnit oss underst i en toppstyrd hierarki, bestående av biståndshandläggare, ägare, enhetschefer, fysioterapeuter och sjuksköterskor, sköta det mesta själva.

Artikelförfattaren är visstidsanställd undersköterska på ett äldreboende i Stockholm. Av rädsla för att bli av med jobbet vill hon inte gå ut med namn. Kvartal har verifierat hennes identitet och anställning.

Sön 14 jun 2020

Hur kan ansvar utkrävas i den svenska modellen?

samhallsstruktur_red.jpg
I all diskussion om ett lands demokratiska arkitektur och det konstitutionella regelverket har frågan om ansvarsutkrävande en central roll. Tydliga processer för ansvarsutkrävande och konkreta möjligheter att ställa de styrande till svars är centrala för ett medborgerligt förtroende, skriver tidigare chefen för Riksrevisionen Inga-Britt Ahlenius i tidskriften Kvartal.

Vi har inte ens träffsäkra ord i vårt språk för att diskutera ansvarsfrågorna, och för att kunna göra den distinktion som engelskan gör mellan responsibility och accountability. Det svenska ordet ansvar har en vag ursprungsbetydelse. Det är ett fornsvenskt ord och bildat av prefixet ”and” – emot – och ”svar”: svaromål, svar, ansvar. Det är samma ord som i engelskans answer, skriver Inga-Britt Ahlenius i sin genomgång av den svenska förvaltningsmodellens svagheter.

Sön 14 jun 2020

Språktest löser inte problemen inom äldreomsorgen

Inför en nyanställning, oavsett anställningsform, är det lämplighet som ska prövas. En person kan ha utmärkta språkkunskaper men brista i lämplighet. Det är inte rimligt att diskvalificera personer med omvårdnadstalang till förmån för andra som visserligen kan prata men brister i andra viktiga hänseenden, skriver undersköterskan Agneta Thomasin Svensson i Göteborgsposten.

Bristande kunskaper i svenska språket är ett problem inom äldreomsorgen. Som undersköterska i Norra Biskopsgårdens hemtjänst, i en kvällsgrupp, har jag många gånger erfarit att den språkliga kommunikationen brister hos vissa av de kollegor jag möter i tjänsten. Ändå menar jag att generella språktest är fel väg att gå.

Tis 9 jun 2020

Sveriges val av smittspridningsstrategi skedde för tjugo år sedan

Den nya smittskyddslagen 2004 innebar ett perspektivskifte. Möjligheten att begränsa smittspridningen genom tvångsåtgärder finns visserligen kvar. Men den enskilde individen fick ett stort ansvar för smittskyddet, skriver statsvetaren Olof Petersson på DN Debatt.

En rubrik i dagens smittskyddslag lyder: ”Den enskildes skyldighet att före­bygga smittspridning.” I den centrala paragrafen heter det: ”Var och en skall genom uppmärksamhet och rimliga försiktighetsåtgärder medverka till att förhindra spridning av smittsamma sjukdomar.” Olof Petersson diskuterar begrepp som makt och etik i en artikel om hur man kan kombinera fria personliga val med solidarisk gemenskap.

Ons 3 jun 2020

Spårar klamydia men inte covid-19

I dagsläget styr moderaterna över 70 procent av svenskarnas sjukvård. Det är lätt att förstå att de moderata regionråden blir nervösa när strålkastarljuset nu riktas mot sjukvårdens styrning, som i fallet med den bristfälliga testningen, skriver Elsa Alm, redaktör på tankesmedjan Tiden i Expressen.

Det är faktiskt ytterst märkligt att regionerna lyckas utmärkt med att spåra den allmänfarliga sjukdomen klamydia i enlighet med smittskyddslagen, men totalt misslyckas med att utföra coronatester. Det är skamligt att de moderater som sitter på makten att öka testerna väljer att peka på staten samtidigt som deras egen partiledare kräver fler coronatester av regeringen, menar Elsa Alm. 

Tor 28 maj 2020

Felaktig organisation grund till tragedin inom äldreomsorgen

Politiska beslut ligger bakom äldreomsorgens kompetensmässiga och etiska moras. Det började med Ädelreformen 1992 då kommunerna fick ta över ansvaret för äldreomsorgen från sjukhusens långvårdsavdelningar, skriver fyra debattörer i Läkartidningen.

Haveriet inom äldrevården blottar en organisation där den medicinska kompetensen prioriterats bort.

  • Det saknas läkare med erfarenhet av äldresjukvård.
  • Det saknas geriatriska team.
  • Det saknas mellanvårdsavdelningar.
  • Det är brist på sjuksköterskor med äldresjukvårdskunnande.
  • Det saknas kontinuitet och en röd tråd i äldrevården.