Följ nyhetsflödet när det gäller kommissionens samhällsområden.

Här publicerar vi pressmeddelanden, kortare debattartiklar och andra aktuella frågor från olika medier som berör Medborgarkommissionens arbete. Tanken är att stimulera till den diskussion som förväntas komma ur arbetsgruppernas konkreta granskningsarbete. Författarna står själva för sina åsikter i de debattartiklar som publiceras. Hör gärna av dig om du vill tipsa om något intressant som passerar i nyhetsflödet. Skriv i så fall till kommission2020@gmail.com.

Via filter kan du söka för att se om det finns något kring ett område som särskilt intresserar dig. 

Tis 23 feb 2021

Sluta vara så mjäkig, Magdalena Andersson

Ordet "avprivatisera" borde användas mer av finansministern och socialdemokraterna i den ideologiska striden med borgerligheten, skriver Aftonbladets ledarskribent den 22 februari. I vart fall om Magdalena Andersson menar allvar med att "den nyliberala eran är över".

Igår möttes finansminister Magdalena Andersson och Moderaternas finanspolitiska talesperson Elisabeth Svantesson i Agenda i en debatt om privatiseringar i välfärden. En het diskussion, kunde man tro. Men nej, tyvärr. Som tittare blev man inte särskilt klok. För lät det inte som att de var överens?

Att Elisabeth Svantesson är jättemycket för utförsäljningar och vinstdrivande företag i det allmänna, det vet vi redan. Hon kan sällan anklagas för att vara icke-ideologisk i debatter. Men var finansministern står i frågan förblir ett frågetecken även efter Agenda. Och det är synd, för tänk om debatten om privatiseringar faktiskt blev så ideologisk som den borde vara.

Tor 21 jan 2021

Därför slutar jag på Tensta vårdcentral

Att jobba som allmänläkare i ett socioekonomiskt utsatt område i Stockholm är ett mer eller mindre omöjligt uppdrag. Jag kan inte längre stå för den vård som vi har möjlighet att erbjuda, skriver Magnus Isacson, ordförande i Svensk förening för allmänmedicin.

DEBATT. Nu har jag jobbat på Tensta vårdcentral i ett och ett halvt år. Det har varit otroligt lärorikt och större delen av tiden har jag trivts bra. Jag är dock skrämd över att se det parallellsamhälle vi har skapat i Sverige.

I Tensta finns många som knappt kommer i kontakt med någon som har svenska som modersmål förutom med mig, med sin lärare eller med någon socialarbetare. Unga pojkar introduceras i gängkulturen och den enda uppenbara vägen för dem till ett bra liv är kriminalitet.

Politiker i Stockholm talar om en jämlik vård men jag är ansvarig för fler patienter i Tensta än vad jag var när jag jobbade i Vasastan. Jag förväntas handlägga en komplicerad patient med tolk på en halvtimme och på den tiden hinner jag inte mer än att gå igenom deras medicinlista. Att undersöka mina patienter är att betrakta som en lyx som ofta inte hinns med. Väntetiden för att få ett läkarbesök är flera månader.

Mån 4 jan 2021

Den svenska förvaltningsmodellen bör prövas

Märkligt nog vågar inte kommissionen tala klarspråk om de grundläggande o­rsakerna till just dessa strukturella problem, nämligen att marknadiseringen har lett till en destruktiv kostnadsjakt hos inte bara de privata utförarna utan alla aktörer, även kommunerna. Det skriver de tidigare ministrarna Lars Engkvist och Lars-Erik Lövdén på DN Debatt.

Den stegvisa överföringen av de offentliga välfärdssystemen till en konkurrensutsatt marknad har lett till kraftig underbemanning, alltför många timanställda, orimliga arbetsförhållanden med hårt pressade scheman och dåligt ledarskap. Idéerna om New public management har tillsammans med Lagen om valfrihet, LOV, varit drivande i denna marknadisering av såväl sjukvården som äldreomsorgen.

Till detta kommer pandemins effekter för arbetsmarknaden. Arbetslösheten bedöms på det nya året öka till ofattbara 10 procent. Ökningen sker dessvärre samtidigt som även samhällets arbetsmarknadspolitiska redskap, de offentliga arbetsförmedlingarna, förbereds för en marknadisering; privata företag ska ersätta de offentliga institutionerna.

Coronakommissionens första rapport pekar på de, som man kallar, strukturella problemen inom äldreomsorgen. Det är dels problemet med det dubbla huvudmannaskapet, dels problemen med underbemanning, bristande kompetens och bristande ledarskap.

Märkligt nog vågar inte kommissionen tala klarspråk om de grundläggande o­rsakerna till just dessa strukturella problem, nämligen att marknadiseringen har lett till en destruktiv kostnadsjakt hos inte bara de privata utförarna utan alla aktörer, även kommunerna.

Sön 18 okt 2020

Varför fick de äldre dö utan läkarvård?

Varför har så många äldre stockholmare tillåtits dö utan läkarvård under coronapandemin? Hur kunde en ljusskygg order från regionen räcka för att sopa undan både yrkesetiken och lagen? Maciej Zaremba hittar svaren i ett sekretessmarkerat dokument – och i ett system där de som bestämmer inte vet vad de gör.

Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, har fått 350 anmälningar som berör vårdens hantering av covid-19. I över hundra av dem anklagas vårdarna för att ha vägrat de äldsta behandling. De anhöriga som stod på sig kunde få höra att det fanns ”skarpa direktiv” från Region Stockholm att inte skicka några äldre med covid-19 till sjukhus.

Vilka direktiv? Vad exakt står i dem? På Ivo, som sedan i maj granskar dödligheten på äldreboenden, vet man inte riktigt. Enhetschefen Anna-Karin Nyqvist svarar att det i pandemins början i vissa regioner (Stockholm och Västra Götaland) förekommit ”lokala instruktioner”, som man på Ivo hoppas aldrig blivit verkställda. Nej, hon vet inga detaljer. Ivo har inte begärt att få se dem.

Tis 29 sep 2020

Slopa tidmätningen inom hemtjänsten

I coronatider har minutstyrningens skadliga effekter blivit extra tydliga. Tajta scheman har inte innehållit de extra minuter som krävs för extra hygienrutiner och för att få på sig skyddsutrustning. Gör som Norrköpings kommun, slopa tidmätningen inom hemtjänsten skriver Ulrika Lindahl i Dagens ETC.

Ibland heter de Tes. Ibland Paragå. Ibland används mobiltelefoner med GPS. Ibland digitala pennor. Men oavsett system och verktyg så är syftet att minutregistrera hemtjänstpersonalens arbete.

Så många minuter för dusch. Så många för påklädning och frukost. Har någon ramlat eller är någon lite extra skör den här morgonen och skulle behöva några minuters omsorg, få prata en stund under påklädningen – tyvärr då spricker schemat. Personalen hamnar efter och får jaga in den förlorade tiden under resten av dagen. Antingen genom att ta den tiden från nästa person på besöklistan, köra fortare från den ena brukaren till den andra eller knapra på sin egen tid för raster och lunch.

Tidsregistreringen är inte byggd för människor”, som en hemtjänstanställd sa när han valde att säga upp sig när ansökan om mer tid hos en äldre som varken såg eller hörde avslogs. Tidmätningssystemet sa att dusch och morgonhjälp skulle ta 45 minuter. I praktiken tog det alltid en och en halv timme. Men tidmätningen vann över verkligheten. Det är nämligen den som avgör hur mycket pengar som betalas ut. Och pengar är allt.
”Redan innan man hunnit till första brukaren ligger man efter i schemat”, säger Birgitta Lindström på fackförbundet Kommunal i Norrköping.

Ons 19 aug 2020

Corona blottar sprickorna i det svenska samhället

Viruset har avslöjat usla villkor i vården och på arbetsmarknaden och ett samhälle besatt av just in time och marknadisering. Det skriver Arbetsvärldens chefredaktör Michael Feldbaum i tidningens första ledare efter semestern.

Vi har ett val. Vi kan välja att lyssna på dem inom vården som med fara för sitt eget liv, vårdat våra släktingar och kanske hållit upp mobilen för att en anhörig ska få ta avsked. Vi kan ta vara på flygpersonalen som snabbutbildat sig inom vården och nu matar och ledsagar patienter, tar hand om hygien och möter människor som är i slutfasen av sina liv. Eller ge taxichaufförerna som kört covidtest drägliga villkor.

Sön 26 jul 2020

Sverige bör titta på Skottlands vårdsystem

I en replik till de forskare och sjukvårdsaktörer som skrev på DN Debatt 20 juli påpekar Lars Taxén att den typ av samarbete som debattörerna efterfrågar redan finns på annat håll, exempelvis i Skottland.

Tankesmedjan Vård och Vetenskap beskriver ingående hur arbetssättet inom sjukvården har ändrats i grunden under pandemin (DN Debatt den 20 juli). En enorm innovationskraft har frigjorts när dagens styrsystem, präglat av stor detaljstyrning och hög administrativ belastning, har övergetts för att kunna vårda patienter i extremt pressade situationer.

Ons 22 jul 2020

Utbytet mellan vård och forskning måste stärkas

När covid-19 drabbade sjukvården med full kraft sattes de etablerade styrsystemen ur spel. Medarbetare långt ner i organisationen fick större utrymme att prioritera och fatta beslut. Inom primärvården har det bland annat inneburit att verktyg för nätbaserade patientkontakter utvecklats på rekordtid och innovativa lösningar tagits fram för att stärka samverkan med den kommunala vården och omsorgen. Så skriver 16 forskare och andra representanter för hälso- och sjukvården på DN Debatt 20 juli.

Covid-19-pandeminhar orsakat stort lidande och belastat sjukvården svårt men har samtidigt öppnat ett fönster för att ta tillvara medarbetarnas förmåga att utveckla den egna verksamheten. Det är med stor glädje vi ser att en överväldigande del av de politiker som arbetar med hälso- och sjukvård också vill se en sådan utveckling.

Tis 14 jul 2020

Äldre kvinnor allt vanligare bland hemlösa

En kartläggning från Stockholms stad visar att kvinnor är överrepresenterade i strukturellt orsakad hemlöshet. Den främsta orsaken handlar om låga inkomster i kombination med bristen på billiga bostäder. Det skriver Aleksa Lundberg i en artikel i nättidningen Feministiskt Perspektiv.

Verksamhetschefen på BoKlara, Åsa Bäckström, håller med om att det är svårt att komma tillbaka när man väl hamnat utanför systemet. Hon poängterar att man behöver ta ett politiskt helhetsgrepp på problemet och inte enbart låta socialtjänsten bära hundhuvudet.

Mån 6 jul 2020

Pandemin synliggör ojämlikheten

– Det sades från början att inför covid är vi alla lika. Men det är tvärtom – inför covid visar sig olikheter och ojämlikhet än mer. I vårt land precis som i andra länder. Det säger professor Kristina Jakobsson vid Göteborgs universitet.

Coronaviruset drabbar personer i miljonprogramsområden särskilt hårt. Det slår fyra forskare fast i en ny svensk studie. 

Mån 6 jul 2020

Fel med fria skolvalet

– Ja, valfriheten blev fel, i varje fall som den fungerar. Jag vet inte hur vi tänkte...jag var i och för sig inte med och gjorde reformen men jag har stött den i alla år, jag har varit ordförande i friskolornas riksförbund, men ... säger tidigare finansministern Kjell Olof Feldt

– Jag vet att det kan vara politisk harakiri att ifrågasätta det fria skolvalet. Men något måste göras om man skall stoppa utvecklingen.

Tor 2 jul 2020

Folkrättsjurist: Ett volymmål inskränker asylrätten

Hela 58 procent av svenskarna anser nu att det är ett bra förslag att ta emot färre flyktingar, enligt den senaste SOM-undersökningen för 2019. Men att säga hur många som får söka asyl är inte förenligt med asylrätten, enligt Rebecca Thorburn Stern, docent i folkrätt, Uppsala universitet.

Rebecca Stern, docent och universitetslektor i folkrätt vid Uppsala universitet, menar att det inte går att ha ett volymmål i avseende att tillåta ett visst antal asylansökningar och fortfarande leva upp till asylrätten.

– Om man pratar om ett volymmål som att sätta en gräns för antalet personer som får söka asyl så blir det en inskränkning i asylrätten. Asylrätten grundar sig på två saker: dels rätten att söka internationellt skydd som finns i FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter och artikel 18 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, dels principen om non-refoulement som säger att om en person kommer till din gräns så får du inte skicka den till ett annat land där dennes liv svävar i fara eller riskerar att utsättas för tortyr eller liknande. Båda dessa rättigheter är kopplade till individen, inte hur många som vill utöva dem. Om Sverige exempelvis bestämmer att högst 1000 personer per år får söka asyl här så går det inte ihop med internationell rätt, säger Rebecca Thorburn Stern till Arbetsvärlden.

Ons 1 jul 2020

Migrationspolitik och mänskliga rättigheter

Framtidens migrationspolitik måste utgå från mänskliga rättigheter, skriver Forum Idéburna organisationer med social inriktning i sitt nyhetsbrev.

Just nu pågår samtalen i den parlamentariskt tillsatta migrationspolitiska kommitté som ska ta ställning till utformningen av den framtida svenska migrationspolitiken. Kommittén ska redovisa sitt uppdrag senast 15 augusti 2020 och flera av Forums medlemmar uttrycker djup oro över utvecklingen.

Ons 1 jul 2020

Hälsan är den nya hållbarheten

Under kolerautbrottet i London i mitten av 1800-talet upptäcktes det att sjukdomen smittade genom vattnet. Det ledde till nya och ombyggda avloppssystem, vilket gav bredare gator. Och med tuberkulosen på 1920- och 30-talet kom sanatorierna, med sina rena ljusa lokaler och närhet till naturen. Något som påverkade kommande generationers arkitektur.

Enligt arkitekten Cristiana Caira är hälsan den nya hållbarheten, en aspekt som i framtiden kommer genomsyra allt. Att vårdsystemet i Sverige och Europa redan är inne i en omfattande omvandling hör till bilden. Orsaken är att befolkningen blir äldre samt att fler lever med kroniska sjukdomar och överlever sjukdomar och operationer.

Cristiana Caira är områdesansvarig för vårdarkitektur på Whites Göteborgskontor och sedan februari även konstnärlig professor vid Centrum för vårdens arkitektur på Chalmers. Tjänsten är på halvtid och tanken är att hon ska fungera som en bro mellan akademi och praktik.

Tis 30 jun 2020

En klassfråga hur covidsmittan spritts

130 postnummer avslöjar skillnaden mellan överklass och förort, skriver Expressen i en artikel som redovisar hur covid-19 smittan spritts i olika typer av bostadsområden i Stockholm och Södertälje.

Smittan sprids mest och snabbast i Sveriges fattigaste områden, visar Expressens kartläggning. I överklassområden som Djursholm och Östermalm är det näst intill smittfritt.

Tor 25 jun 2020

Den ojämlika sjukvården skördar liv

Hans liv kanske hade gått att rädda om han tagits på allvar. Inte heller är han den första, eller sista att förlora sitt liv som en trolig följd av en vårdmiss. Så skriver journalisten och utbildaren Bilan Osman på i ett inlägg på Facebook.

16-åriga Kwaku Yankyera Annor hade plötsligt insjuknat när hans mamma ringde till ambulansen i söndags. Han hade hög feber och ont överallt. Men när ambulansen anlände till platsen konstaterade de att läget inte var tillräckligt allvarligt.

Sön 21 jun 2020

Fler timanställda gav fler smittade

Äldreboenden i Region Stockholm som fått in covid-19 hade en betydligt högre andel tim- och bemanningsanställda än boenden som inte fick in smittan.

Resultatet tydliggör ett av äldrevårdens systemfel menar både äldreforskare och Vårdförbundet. Det rapporterar Sveriges Radio efter att ha tagit del av resultatet av en enkät som skickades ut äldreboenden av Smittskydd Stockholm.

Tor 18 jun 2020

Alternativet till marknaden kan vara något annat än staten

I pandemin har kommersiell logik krockat med effektivt skyddsarbete och fungerande grundbemanning. Men alternativet till marknaden kan vara saker som allmän tillgång till data och starka professionskulturer, skriver Ali Esbati (V) i en krönika i nättidningen Arbetsvärlden.

Den indiska författaren och aktivisten Arundhati Roy sätter i en intervju nyligen fingret på något som blivit smärtsamt tydligt för många de senaste månaderna. Att staternas makt att skydda liv och hälsa inte kan hängas upp på övervakning och våldskapital, skriver Ali Esbati.

Mån 15 jun 2020

Vi skulle behöva dubbla personalstyrkan

För att klara den ökande arbetsbördan skulle vi behöva dubbla personalstyrkan. Men det har inte tillsatts någon extra personal till avdelningen och nästan all fast personal är sjuk, vilket har orsakat en vikariekarusell, skriver en undersköterska från centrala Stockholm i tidskriften Kvartal.

Jag arbetar som visstidsanställd undersköterska på ett äldreboende i centrala Stockholm med flera avdelningar. Trots personalnedskärningar har vi fortfarande gott rykte. Arbetet är knutet till new public management vilket innebär en minutstyrning av schemat, inget utrymme för egna initiativ och en ökad administration för personalen. I och med att avdelningen fick sitt första fall av covid-19 ställdes allt på ända. Helt plötsligt förväntades vi i personalen, som tidigare befunnit oss underst i en toppstyrd hierarki, bestående av biståndshandläggare, ägare, enhetschefer, fysioterapeuter och sjuksköterskor, sköta det mesta själva.

Artikelförfattaren är visstidsanställd undersköterska på ett äldreboende i Stockholm. Av rädsla för att bli av med jobbet vill hon inte gå ut med namn. Kvartal har verifierat hennes identitet och anställning.

Sön 14 jun 2020

Hur kan ansvar utkrävas i den svenska modellen?

samhallsstruktur_red.jpg
I all diskussion om ett lands demokratiska arkitektur och det konstitutionella regelverket har frågan om ansvarsutkrävande en central roll. Tydliga processer för ansvarsutkrävande och konkreta möjligheter att ställa de styrande till svars är centrala för ett medborgerligt förtroende, skriver tidigare chefen för Riksrevisionen Inga-Britt Ahlenius i tidskriften Kvartal.

Vi har inte ens träffsäkra ord i vårt språk för att diskutera ansvarsfrågorna, och för att kunna göra den distinktion som engelskan gör mellan responsibility och accountability. Det svenska ordet ansvar har en vag ursprungsbetydelse. Det är ett fornsvenskt ord och bildat av prefixet ”and” – emot – och ”svar”: svaromål, svar, ansvar. Det är samma ord som i engelskans answer, skriver Inga-Britt Ahlenius i sin genomgång av den svenska förvaltningsmodellens svagheter.