Följ nyhetsflödet när det gäller kommissionens samhällsområden.

Här publicerar vi pressmeddelanden, kortare debattartiklar och andra aktuella frågor från olika medier som berör Medborgarkommissionens arbete. Tanken är att stimulera till den diskussion som förväntas komma ur arbetsgruppernas konkreta granskningsarbete. Författarna står själva för sina åsikter i de debattartiklar som publiceras. Hör gärna av dig om du vill tipsa om något intressant som passerar i nyhetsflödet. Skriv i så fall till kommission2020@gmail.com.

Via filter kan du söka för att se om det finns något kring ett område som särskilt intresserar dig. 

Tor 18 jun 2020

Alternativet till marknaden kan vara något annat än staten

I pandemin har kommersiell logik krockat med effektivt skyddsarbete och fungerande grundbemanning. Men alternativet till marknaden kan vara saker som allmän tillgång till data och starka professionskulturer, skriver Ali Esbati (V) i en krönika i nättidningen Arbetsvärlden.

Den indiska författaren och aktivisten Arundhati Roy sätter i en intervju nyligen fingret på något som blivit smärtsamt tydligt för många de senaste månaderna. Att staternas makt att skydda liv och hälsa inte kan hängas upp på övervakning och våldskapital, skriver Ali Esbati.

Mån 15 jun 2020

Vi skulle behöva dubbla personalstyrkan

För att klara den ökande arbetsbördan skulle vi behöva dubbla personalstyrkan. Men det har inte tillsatts någon extra personal till avdelningen och nästan all fast personal är sjuk, vilket har orsakat en vikariekarusell, skriver en undersköterska från centrala Stockholm i tidskriften Kvartal.

Jag arbetar som visstidsanställd undersköterska på ett äldreboende i centrala Stockholm med flera avdelningar. Trots personalnedskärningar har vi fortfarande gott rykte. Arbetet är knutet till new public management vilket innebär en minutstyrning av schemat, inget utrymme för egna initiativ och en ökad administration för personalen. I och med att avdelningen fick sitt första fall av covid-19 ställdes allt på ända. Helt plötsligt förväntades vi i personalen, som tidigare befunnit oss underst i en toppstyrd hierarki, bestående av biståndshandläggare, ägare, enhetschefer, fysioterapeuter och sjuksköterskor, sköta det mesta själva.

Artikelförfattaren är visstidsanställd undersköterska på ett äldreboende i Stockholm. Av rädsla för att bli av med jobbet vill hon inte gå ut med namn. Kvartal har verifierat hennes identitet och anställning.

Sön 14 jun 2020

Hur kan ansvar utkrävas i den svenska modellen?

samhallsstruktur_red.jpg
I all diskussion om ett lands demokratiska arkitektur och det konstitutionella regelverket har frågan om ansvarsutkrävande en central roll. Tydliga processer för ansvarsutkrävande och konkreta möjligheter att ställa de styrande till svars är centrala för ett medborgerligt förtroende, skriver tidigare chefen för Riksrevisionen Inga-Britt Ahlenius i tidskriften Kvartal.

Vi har inte ens träffsäkra ord i vårt språk för att diskutera ansvarsfrågorna, och för att kunna göra den distinktion som engelskan gör mellan responsibility och accountability. Det svenska ordet ansvar har en vag ursprungsbetydelse. Det är ett fornsvenskt ord och bildat av prefixet ”and” – emot – och ”svar”: svaromål, svar, ansvar. Det är samma ord som i engelskans answer, skriver Inga-Britt Ahlenius i sin genomgång av den svenska förvaltningsmodellens svagheter.

Sön 14 jun 2020

Språktest löser inte problemen inom äldreomsorgen

Inför en nyanställning, oavsett anställningsform, är det lämplighet som ska prövas. En person kan ha utmärkta språkkunskaper men brista i lämplighet. Det är inte rimligt att diskvalificera personer med omvårdnadstalang till förmån för andra som visserligen kan prata men brister i andra viktiga hänseenden, skriver undersköterskan Agneta Thomasin Svensson i Göteborgsposten.

Bristande kunskaper i svenska språket är ett problem inom äldreomsorgen. Som undersköterska i Norra Biskopsgårdens hemtjänst, i en kvällsgrupp, har jag många gånger erfarit att den språkliga kommunikationen brister hos vissa av de kollegor jag möter i tjänsten. Ändå menar jag att generella språktest är fel väg att gå.

Tis 9 jun 2020

Sveriges val av smittspridningsstrategi skedde för tjugo år sedan

Den nya smittskyddslagen 2004 innebar ett perspektivskifte. Möjligheten att begränsa smittspridningen genom tvångsåtgärder finns visserligen kvar. Men den enskilde individen fick ett stort ansvar för smittskyddet, skriver statsvetaren Olof Petersson på DN Debatt.

En rubrik i dagens smittskyddslag lyder: ”Den enskildes skyldighet att före­bygga smittspridning.” I den centrala paragrafen heter det: ”Var och en skall genom uppmärksamhet och rimliga försiktighetsåtgärder medverka till att förhindra spridning av smittsamma sjukdomar.” Olof Petersson diskuterar begrepp som makt och etik i en artikel om hur man kan kombinera fria personliga val med solidarisk gemenskap.

Ons 3 jun 2020

Spårar klamydia men inte covid-19

I dagsläget styr moderaterna över 70 procent av svenskarnas sjukvård. Det är lätt att förstå att de moderata regionråden blir nervösa när strålkastarljuset nu riktas mot sjukvårdens styrning, som i fallet med den bristfälliga testningen, skriver Elsa Alm, redaktör på tankesmedjan Tiden i Expressen.

Det är faktiskt ytterst märkligt att regionerna lyckas utmärkt med att spåra den allmänfarliga sjukdomen klamydia i enlighet med smittskyddslagen, men totalt misslyckas med att utföra coronatester. Det är skamligt att de moderater som sitter på makten att öka testerna väljer att peka på staten samtidigt som deras egen partiledare kräver fler coronatester av regeringen, menar Elsa Alm. 

Tor 28 maj 2020

Felaktig organisation grund till tragedin inom äldreomsorgen

Politiska beslut ligger bakom äldreomsorgens kompetensmässiga och etiska moras. Det började med Ädelreformen 1992 då kommunerna fick ta över ansvaret för äldreomsorgen från sjukhusens långvårdsavdelningar, skriver fyra debattörer i Läkartidningen.

Haveriet inom äldrevården blottar en organisation där den medicinska kompetensen prioriterats bort.

  • Det saknas läkare med erfarenhet av äldresjukvård.
  • Det saknas geriatriska team.
  • Det saknas mellanvårdsavdelningar.
  • Det är brist på sjuksköterskor med äldresjukvårdskunnande.
  • Det saknas kontinuitet och en röd tråd i äldrevården.