På den här sidan publicerar vi olika vittnesmål, rapporter, statistik och andra fakta som Temagruppen Hälso- och sjukvård kommit fram till i sitt gemensamma arbete. Sammankallande i gruppen är Maria Sundvall. Kontakta henne på e-postadress vard.kommission2020@gmail.com 

Personal och patienter reflekterar

Vi har alla mötts av en flod av massmediabilder från vårdpersonalens hårda arbete under covid-epidemin. Så det kan tyckas som att det mesta redan är känt. Men i vår kommission vill vi borra djupare och se inte bara hur villkoren ser ut, utan hur det hänger ihop med strukturella förändringar i vården. Läs citaten här intill där vårdpersonal själva reflekterar över vad som lett fram till dagens situation.

Hellre en rimlig arbetssituation än applåder...

- Alltså, jag har jobbat i tio år inom akutsjukvården. Vi har ju sagt det här hela tiden, att vi inte kan nedmontera våra egna förutsättningar på det här sättet, men det är ju ingen som har lyssnat på det. Och nu plötsligt upptäcker man att det var kanske ingen bra idé.

Från sociologen Erika Walls intervjuundersökning med sjuksköterskor och läkare om arbetsförhållandena under epidemin. 
Vårdfokus 22 juni 2020

Patientberättelse

En god vän till mig hade varit sjuk i vad han trodde var lunginflammation när pandemin satte igång i Sverige. Han är en bit över 60 år och blev orolig för att det kanske var covid-19 han fått, och åkte därför in till samhället i närheten av där han bor i norra Uppland. Vårdcentralen där är ett f d sjukhus, och sägs ha rätt gott om resurser. Det var ”vinter” och min vän kom påbyltad till akutmottagningen. Han ringde på signalanordningen vid ytterdörren. Efter en liten stund kom det ner ett par ur sjukvårdspersonalen – väl inkapslade i skyddskläder – och skrek åt honom:
- Rör inte handtaget! - Har du bokat någon tid, frågade dom. - Nej, jag är akut sjuk, svarade min vän. Jag vill veta om jag har covid. - Du måste boka tid! - Ja, men jag behöver hjälp. - Försvinn! Försvinn! Innan vi ringer polisen…. Min vän troppade av och åkte slokörad tillbaka ut på landsbygden. Ett vittnesmål från den första panikartade tiden av pandemin.
Jan Hägglöf/Järfälla

Vi tvingas ta onödiga risker

Roya Hakimnia, ST-läkare i allmänmedicin, Rinkeby vårdcentral:
- Jag måste vittna om att vi i flera dagar har återanvänt munskydd som är engångsmaterial, med icke heltäckande visir. Detta i strid med riktlinjerna. Kirurgiska munskydd är engångsartiklar. Varför? Vi ville vara duktiga och hjälpa till. För att vi hela tiden matas med att vi har brist på material. Vi räknar munskydden, 30 kvar. Vi har enstaka halv- och s-visir som vi spritar av. Människan fungerar så, att den omedvetet då börjar sålla och snåla. Vi har bara fem munskydd för dagen, tänker man omedvetet, så patienter som man egentligen velat träffa, råds att vänta lite till. Materialbrist gör att sjukvårdspersonal tar risker. Med sin egen men även med din hälsa som insats.

Från en ledare i Dagens ETC 2 april 2020

Patientberättelse

I mitten av juli drabbades jag av något som skulle kunna tolkas som covid-19. Själv trodde jag nog inte att det var det. Magsmärtor, lätt feber och huvudvärk, ledvärk och trötthet under söndagen ledde till telefonsamtal till vårdcentralen på måndagen. Min vårdcentral i Viksjö, Järfälla, ville först skicka mig till närakuten i Rinkeby, men det är en något ”tjorvig” väg att ta sig dit med kollektivtrafiken, så jag fick en tid påföljande dag på min vårdcentral. Värken hade lagt sig till stor del, men var inte borta, och de övriga symtomen var närmast borta när jag klev in på vårdcentralen. Jag hade förväntat mig en strikt regim, med munskydd och långa avstånd mellan patienter. Vad jag mötte var anslag på entrédörren att man inte skulle gå in om man hade problem med andningsvägarna – väl så! - och inne i lokalen affischer om att man skulle hålla två meters avstånd. I väntrummet var sofforna – med plats för 3 pers – utplacerade som vanligt i en rektangel med ibland ca två meters avstånd. I mittsätet låg det skyltar som sa att man inte skulle sitta där – på mittsätet alltså. Under en dryg timme i väntrummet såg jag bara en av sjukvårdspersonalen som bar munskydd. Jag kände mig förvånad över att det trots allt var så normalt på vårdcentralen. Jag frågade läkaren varför inte hon eller någon annan bar munskydd. - Fråga Anders Tegnell, svarade hon. För övrigt så bar läkaren inga skyddshandskar heller när hon tog emot mig. Men när jag berättade om några andra symtom som jag haft dagen innan mitt magonda började, så skyndade hon sig att blaska på sina händer med handsprit och uppmanade mig att göra det samma.
- Du skulle nog inte ha suttit i väntrummet bland de andra patienterna, sa hon.
- Vi får lov att testa dig ordentligt! Så det blev både PCR-test och antikroppstest, förutom för en test om pågående infektion. Nu visade det sig så småningom att jag bara hade en kraftig infektion i kroppen, men hur är det ställt med säkerhetstänket på våra vårdcentraler?
Jan Hägglöf/Järfälla

Patienterna får vänta för länge

Laura Björnström, ST-läkare och initiativtagare till Stockholms sjukvårdsupprop:
- Patientsäkerheten är hotad på grund av brist på sjuksköterskor, vårdplatser och långa väntetider. Det är alldeles för många patienter som får vänta i 16–18 timmar för att få träffa och bli bedömd av en doktor. (…) Och jag ser noll ljusning på att politikerna ska förstå hur det verkligen ser ut på våra sjukhus i Stockholm. Det blir bara värre och värre. Det som måste göras är att dra tillbaka anställningsstoppen, varslen och sparkraven som ligger vilande och ska tas upp igen i september.

Om vårdläget på Södersjukhuset i juli 2020 (SödermalmDirekt 18–24 juli)

Ingen vågar satsa på kompetensutveckling

Det långa socialdemokratiska maktinnehavet från andra världskriget och framåt skapade en långsamt uppbyggd jättestor frustration hos sådana som ville skapa en marknad i vårdsektorn enligt amerikansk modell. När de första borgerliga regeringarna (Fälldin m fl) kom var tiden inte mogen för riktigt stora förändringar. Men när nästa omgång borgerliga regeringar kom fanns det en stark vind för privatisering i Sverige som också fick bra hjälp av socialdemokraterna, och nu fick den långa uppdämda frustrationen en rejäl chans att genomföra mycket genomgripande förändringar.

Läs mer här...